
nr 78
Kali Yuga – den nuvarande tidsåldern
SAMTAL I OCKULTISM (1)
© 2005 Online Teosofiska Kompaniet Malmö
![]()

WILLIAM Q JUDGE 1851-1896
![]()
![]()
Eleven: Jag funderar väldigt mycket över den nuvarande tidsåldern. Vissa teosofer tycks finna den så motbjudande, att de önskar avlägsna sig helt och hållet från den. De motsätter sig moderna uppfinningar, som till exempel telegraf, järnvägar, maskiner och dylika ting, och sörjer över gångna civilisationers försvinnanden. Andra hyser en annan åsikt och hävdar att vår tid är den bästa av alla och välkomnar de moderna metoderna. Säg mig, vem av dem har rätt; eller om båda har fel, säg mig vad vi bör känna till om den tidsålder vi lever i.Den Vise: Sanningens lärare känner till allt om denna tidsålder. Men de begår inte misstaget att förväxla vårt århundrade med hela cykeln. Från Mästarnas synpunkt betraktat, tillhör till exempel de äldre skedena i Europas historia, då makt ansågs rätt och mörkret härskade över de västerländska nationerna, lika mycket denna tidsålder som nuvarande timme. Ty den Yuga – för att använda ett sanskritord – i vilken vi nu befinner oss, inleddes tusentals år tidigare. Samtidigt med dessa mörka tidsskeden i Europa, och trots att denna Yuga redan hade inträtt, fanns dock mycket ljus, lärdom och civilisation i Indien och Kina. Betydelsen av uttrycket ”den nuvarande tidsåldern” måste därför vidgas till att omfatta en period av betydligt större utsträckning än som nu tilldelas den. I själva verket har den moderna vetenskapen inte ännu kommit fram till någon bestämd slutsats om vad som egentligen bör benämnas en tidsålder och den Österländska lärans sanning förnekas. Följaktligen finner vi författare som talar om den ”gyllene tidsåldern”, ”järnåldern” och så vidare, då dessa i själva verket endast utgör delar av den verkliga tidsåldern vars början ligger så långt tillbaka i tiden att moderna arkeologer fullständigt förnekar den.
Eleven: Vilket är sanskritnamnet för denna tidsålder och vad betyder det?
Den Vise: Sanskritnamnet är ”Kali” och därtill lägger man ”Yuga” vilket ger oss ”Kali Yuga”. Dess betydelse är ”Mörk Tidsålder”. De gamle kände väl till dess begynnelse och dess karaktäristiska drag står beskrivna i det indiska poemet Mahabharata. Eftersom jag redan har nämnt att vi inom Kali Yuga finner en oerhört stor glansperiod av Indiens historia, så finns det inget tillfälle för någon att känna avund och påstå att vi jämför vår tid med denna underbara period av blomstring i Indiens utveckling.
Eleven: Vilka är de karaktäristiska drag du antydde som igenkänningsmärke för Kali Yuga?
Den Vise: Som namnet antyder är dess art företrädesvis mörk. Detta mörker kan naturligtvis inte härledas från en jämförelse av vår tid med 800-talet e Kr för detta skulle inte innebära någon jämförelse över huvudtaget. Vårt århundrade står utan tvekan långt före medeltiden, men jämfört med föregående Yuga är det dock mörkt. För ockultisten står inte en materiell blomstring för ljusets kvalitet och han finner inget bevis på framsteg i blotta mekaniska uppfinningsförmågor till gagn för ett fåtal av den mänskliga familjen, medan mängden befinner sig i nöd och elände. Som ett stöd för att den är en mörk tidsålder behöver han (ockultisten) blott peka på en enda nation, ja – den Amerikanska Republiken. Häri ser han endast en förlängning av Europas vanor och liv – ja, den världsdel som gav republiken dess upphov; här gjordes ett storartat försök under helt och hållet nya villkor och med nytt material; här var under många år fattigdom föga känt; men nu finns här lika mycket fattigdom som på andra ställen, ett lika stort antal brottslingar och tillhörande fängelser som i Europa och långt fler än i Indien. Vi anser även att den stora hungern efter rikedom och materiella förbättringar, samtidigt som andligt liv till stor del ignoreras, hör mörkret till. Den stora, redan påbörjade konflikten mellan de rika klasserna och de fattigare är ett tecken på mörker. Om det andliga ljuset vore rådande, skulle det alltjämt finnas rika och fattiga, för karma kan inte utplånas, men den fattige skulle förstå att acceptera sitt öde och den rike att bistå och hjälpa den fattige. Nu är det däremot tvärtom, den rike undrar över varför den fattige inte håller sig till fattigvården, samtidigt som han i lagen söker efter medel mot strejker och socialism, och den fattige fortsätter oupphörligt att gnälla över ödet och över dem som han anser vara sina förtryckare. Allt detta är av det andliga mörkrets kvalitet.
Eleven: Är det lämpligt att vidare spekulera kring perioderna när cykeln ändrar sig, och kring de stora astronomiska eller andra förändringar som indikerar en ny vändpunkt?
Den Vise: Nej det är det inte. Det finns ett gammalt talesätt som säger att gudarna noga bevakar dessa ting och önskar inte ge de dödliga del därav. Vi kan gärna analysera tidsåldern, men det är bättre att inte försöka fastställa timmen för en cykels växling. För övrigt kommer du inte att kunna fastställa det ty en cykel börjar inte på en dag eller ett år, fullständigt oberoende från varje annan cykel; de överlappar varandra, så att medan en periods tidshjul fortfarande rullar på har en annan redan lämnat sin utgångspunkt.
Eleven: Är detta några av skälen till varför författaren A P Sinnett inte fick något svar på sin fråga angående vissa bestämda årsperioder?
Den Vise: Ja.
Eleven: Har den tidsålder i vilken man lever, någon inverkan på eleven och i så fall hur?
Den Vise: Den inverkar på alla men då eleven framskrider i sin utveckling, känner han denna inverkan mer än den vanliga människan. Om det inte vore så, skulle uppriktiga och strävande elever över hela världen med en gång nå de höjder mot vilka de strävar. Det krävs en mycket stark själ för att inte svikta under tidens tunga hand och det som gör det speciellt svårt är att detta inflytande, som utgör en del av elevens omfångsrika liv, inte är begripligt för honom. Det verkar på samma sätt som en felkonstruktion hos en farkost. Alla de inre såväl som de yttre fibrerna hos människan är resultatet av hennes förfäders jordeliv under många århundraden. Dessa sår tankefrön och fysiska tendenser på ett sätt som du omöjligt kan förstå. Alla dessa tendenser påverkar eleven. Många förmågor som han tidigare besatt, är så djupt fördolda att de nu är okända, och han kämpar mot hinder, uppresta för tidsåldrar sedan. Därtill kommer de egendomliga förändringar som skett i astralvärlden. Denna värld, som går att likna vid både en fotografisk plåt, så att säga, och en spegel, har blivit bevararen av gångna tidsåldrar misstag vilka den kontinuerligt återspeglar ned till oss från ett plan som för de flesta av oss är främmande. På ett sätt går vi omkring och känner oss fria medan vi i själva verket är fullständigt hypnotiserade av det förflutna och blint agerar efter de intryck som kastar sin skugga över oss.
Eleven: Var detta anledningen till Jesus kommentar, ”Fader förlåt dem ty de veta icke vad de göra”?
Den Vise: Det var en av betydelserna. Ur en aspekt betraktat agerade de i blindo, påverkade av tidens anda i tron att de handlade rätt. Med tanke på de här astrala förändringarna, kommer du väl ihåg hur på Juliani’s tid siarna rapporterade att de kunde se gudarna, men att dessa höll på att blekna bort, vissa utan huvud, andra sladdriga, någon utan lemmar och samtliga tycktes maktlösa. Vördnaden för dessa ideal höll på att försvinna och deras astrala bilder hade redan börjat blekna bort.
Eleven: Finns det någon förmildrande omständighet med den här tidsåldern, något som kan få bilden att ljusna?
Den Vise: Det finns ett karaktäristiskt drag hos den nuvarande Kali Yugan som Eleven bör utnyttja. Alla orsaker för med sig sina verkningar långt mycket snabbare nu än under någon annan eller bättre tidsålder. Den som verkligen håller den mänskliga rasen kär kan åstadkomma mycket mer inom tre inkarnationer under Kali Yugas cykel, än han skulle förmå under långt flera liv inom alla andra tidsåldrar. Genom att uthärda denna cykels mångfaldiga besvärligheter och alltjämt fortsätta att lyckas kommer han att uppnå målet för sin strävan fortare, ty även om hindren ter sig stora, kan även de krafter som måste åkallas, vinnas mycket snabbare.
Eleven: Även om denna tid, andligt betraktat, är en mörk tidsålder mildras dock inte bilden som sådan av tankens många segrar över materian, och av vetenskapliga upptäckter till lindring för mänskligt lidande, som till exempel upptäckandet av sjukdomars orsaker, själva sjukdomarna, grymhet, intolerans, dåliga lagar och så vidare?
Den Vise: Jo, allt detta bidrar till att skingra mörkret och är att likna vid en lampa som skänker ett visst ljus under nattens timmar, men som inte i sig kan ersätta dagsljuset. I vår tid firar vetenskapen många segrar, men de riktar sig nästan alla mot verkningarna och upphäver inte orsakerna till det onda. Stora framsteg har gjorts inom humanistiska fakulteter och vad beträffar botandet av sjukdomar, men i framtiden, allt eftersom vår civilisations blomma utvecklar sig, kommer nya sjukdomar att uppstå och allt fler märkliga störningar att bli kända, vilkas orsaker ligger djupt i människans sinne och som endast går att upphäva genom ett andligt sätt att leva.
Eleven: I medgivandet av allt det ni säger borde inte vi som teosofer, välkomna varje upptäckt av sanningen inom alla områden, speciellt sådana sanningar som bidrar till att lindra lidande eller utveckla känslan av moral?
Den Vise: Det är vår plikt. Alla upptäckta sanningar måste utgöra delar av den enda Absoluta Sanningen och innebär ett ökande av summan av vår yttre kunskap. Det kommer alltid att finnas en stor mängd av människor som söker dessa delar av sanningen, och en annan del som strävar efter att lindra tidens mänskliga lidande. Båda dessa utför ett stort och värdefullt arbete som ingen sann teosof bör förbise. Det är även dennes skyldighet att på samma sätt försöka göra liknande ansträngningar, då tillfälle ges, ty teosofin förblir en livlös sak om den inte omsätts i det dagliga livet. Dock har ingen av oss rätt att agera domare över hur mycket eller hur föga en broder uträttar i detta avseende. Om han gör allt vad han kan och känner till, så gör han sin plikt för stunden.
Eleven: Jag fruktar att om de Ockulta Lärarna intar en avvisande hållning gentemot vår tids kunskap och filantropiska verksamhet så kommer detta att uppväcka fördomar mot teosofi och ockultism och helt onödigt lägga hinder i vägen för sanningens spridande. Inte sant?
Den Vise: De verkliga Ockulta Lärarna hyser ingen fientlig attityd gentemot dessa ting. Om några personer som tycker om teosofin och försöker sprida den, intar en sådan ställning så inverkar inte deras uppförande på de verkliga Lärarnas ställningstagande, för dessa arbetar med alla slags människor och använder sig av alla redskap för främjandet av det goda. Men samtidigt har vi funnit att en överdrift av nutidens tekniska och specialiserade kunskap ofta hindrar människor från att begripa sanningen.
Eleven: Finns det några andra bidragande orsaker förutom spridandet av teosofi som kan vara verksamt i att motverka tidens materialistiska tendens?
Den Vise: Spridandet av en kännedom om Karmas lagar, Reinkarnation och en tro på alla väsens absoluta andliga enhet är det enda som förmår motverka denna tendens. Cykeln måste emellertid fullborda sitt kretslopp och innan detta har skett kommer välgörande inflytanden av nödvändighet att verka långsamt och inte i samma utsträckning som de skulle ha gjort i en ljusare tidsålder. Men allt eftersom varje elev lever ett bättre liv och genom sitt exempel inpräntar i astralljuset en bild av en högre strävan förverkligad i livet, kommer han på så vis att hjälpa själar av en framskriden utveckling att nedstiga från andra sfärer där cyklerna är så mörka att de inte längre kan stanna kvar.
Eleven: Mottag mitt tack för din undervisning.
Den Vise: Må du nå fram till upplysningens höjder.
WILLIAM Q.JUDGE
Path, April, 1888.Översatt från William Q Judges artikel The Kali Yuga – The Present Age. Ursprungligen publicerad i The Path, april 1888. Denna artikel är hämtad ur samlingsverket Judges Theosophical Articles, ss 377-382. Utgiven av Theosophy Company, Los Angeles.
_____________________________________________________________________________________
| till Robert Crosbie Online | till William Q Judge Online | till Helena Blavatsky Online | till ULTs hemsida |
copyright © 1998-2005 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad 2005-08-20