triangel.gif (5598 bytes)
 

  Den  Teosofiska  Rörelsen
1875–1950
Online

Förord,
Inledning, 
Innehållsförteckning


© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)


Förord   kapitel 1   kapitel 2   kapitel 3   kapitel 4   kapitel 5    kapitel 6    kapitel 7   kapitel 8   kapitel 9   kapitel 10

kapitel 11   kapitel 12   kapitel 13   kapitel 14   kapitel 15   kapitel 16

_____________________________________________________________________

Förord till den svenska utgåvan

För första gången kommer nu online versionen av den Teosofiska Rörelsens historia på svenska, som den förmedlats i boken The Theosophical Movement 1875 –1950. Vi kommer här på ett  initierat sätt kunna följa den teosofiska rörelsens utveckling  från starten 1875 fram till våra dagar. Boken behandlar en hel del material som kan vara av intresse för de forskare som vill förstå den moderna teosofiska rörelsens impuls, vilken instiftades av Helena Blavatsky och andra i New York 1875 på uppdrag av Mästarna

Vi kommer att kunna följa den Ockulta Vetenskapens stegvisa förmedling i den plan som H.P.B. utvecklade i sina skrifter, ända från det material som gavs i Isis Unveiled till hennes allra sista artiklar som alla uttrycker samma teosofiska gnosis. Vi får följa rörelsens spridning runt om i världen, från Väst till Öst, och möta intressanta personer som varit betydelsefulla för rörelsen. Ingen modern rörelse har spelat en så stor roll i att förmedla esoteriska och hermetiska begrepp som den teosofiska rörelsen. Det intryck teosofin har gjort på det moderna esoteriska tänkandet i världen blir allt mer tydligt för varje dag som går. Många stora tänkare har hämtat inspiration från Visdomsreligionen eller teosofin, så i det sammanhanget kan det vara av största intresse att lära känna rörelsen från insidan, vilket denna bok på många sätt låter oss göra. Den är uppriktig och sann och försöker vara kritisk, samtidigt som den är saklig i sina framställningar av de historiska händelserna.

Att initiera den teosofiska rörelsen krävde av Helena Blavatsky stora insikter och en stark vilja, men också stor medkänsla och kärlek. Syftet med den teosofiska rörelsen var "att bilda en kärna av Universellt Broderskap inom mänskligheten, utan att fästa avseende på ras, troslära, kön, samhällsklass eller hudfärg". Om detta lyckats fullt ut får framtiden utvisa, en sak är dock helt klar: vi är i ett stort behov av att lära känna teosofins filosofi och etik. Ett allvarligt studium av teosofin kommer att förklara meningen med livet och ge oss vidgade perspektiv på tillvaron. Detta i sin tur leder till att livet får en ny innebörd, vi blir "pånyttfödda", våra liv blir mer meningsfyllda och värdiga att leva, vi får större kunskap om hur vi bäst ska leva våra liv, så att vi kan skapa harmoni, kärlek och balans, istället för våld, hat och terrorism som blir allt mer vanligt i vår era.

TEOSOFISKA KOMPANIET,
Malmö den 17 november 2003

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

___________________________

 

"De forntidas religion är framtidens religion.

Några få århundraden till, och så kommer inte några sekteriska troenden i någon som helst av mänsklighetens stora religioner att leva kvar. Brahmanism och buddhism, kristendom och muhammedanism kommer alla att försvinna för den mäktiga strömmen av fakta."
 
H. P. Blavatsky.
 

Inledning

Detta är en reviderad och uppdaterad upplaga av den volym som utgavs av E P Dutton 1925.

Den teosofiska rörelsen är internationell i sin omfattning och under de 75 år som den existerat har dess filosofi och etiska läror i teosofin vunnit intresse och djupt påverkat oräkneliga människor i alla delar av världen. Nästan varje bildad person idag har någon förnimmelse av vad karma och reinkarnation betyder – två av de mest uråldriga idéerna i religiös filosofi som är känd för mänskligheten – och den bekantskapen med de viktigaste principerna i uråldrig moral beror nästan helt på den teosofiska rörelsens inflytande.

Mot bakgrund av modern kultur i världen presenterar den här boken den teosofiska rörelsens historia, beskriver dess grundares arbeten och allmänna framträdanden och behandlar kontroversiella ämnena hos teosoferna med olika teosofiska "samfund" och personligheter som förekommit i ledande positioner i sidor av rörelsen och vilka blivit kända för allmänheten genom tidningar och tidskrifter. Den är rikt dokumenterad med referenser till den teosofiska litteraturen och andra källor.

 The Cunningham Press, Los Angeles, 1951.
 

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

___________________________


"Natten till igår fick jag
se ett fågelperspektiv av de teosofiska samfunden. Jag såg några få uppriktiga och pålitliga teosofer i deras kamp med världen i stort och med andra – endast till namnet och ärelystna – teosofer. De förra är större till antalet än du kan tro, och de segrade såsom ni i Amerika kommer att segra om ni bara förblir starka och trofasta gentemot Mästarnas program och sanna mot er själva."
H.P.B., 1888.

___________________________


Förord

År 1925, precis 50 år efter Teosofiska Samfundets stiftande i New York, utgavs av E P Dutton & Co den första exakta och ingående historiska belysningen av den teosofiska rörelsen. Den hette The Theosophical Movement, 1875 – 1925, a History and a Survey och hade sammanställts av redaktörerna för Theosophy, en månatlig tidskrift med den teosofiska rörelsens ursprungliga syften som ändamål. Den gav teosofi-studerande och andra intresserade i ämnet en detaljerad och dokumenterad granskning av H P Blavatskys livsverk och andra ledande gestalter i den teosofiska rörelsen. Bokens 700 sidor innehöll noggranna rapporter över alla mer betydande händelser i teosofisk historia och där hade tillräckliga belägg samlats för varje läsares egna slutliga omdömen i kontroversiella ämnen, eller åtminstone tillräckligt, för att varje allvarlig sökare skulle kunna gå vidare med individuella undersökningar.

 Under åren efter dess publicering har inga konkreta fel i boken kommit fram, vare sig i fråga om fakta eller uttolkningar, även om uppkomsten av den – utifrån olika anspråk på ”efterträdarskap” eller ”andlig ledning”, som vidmakthållits av en del teosofiska organisationer – vållade störningar och beklaganden på en del håll. I själva verket gavs boken ut under hot om stämning, men ingen process fördes, tveklöst för att alla framförda påståenden stöds av fakta.

Den här boken är nu en fortsättning på det tidigare verket som alltså utgavs 1925. Sedan den tiden har många utvecklingar ägt rum på det teosofiska området. ”Ledare” har dött och andra personligheter tagit deras platser. De olika Teosofiska Samfundens förändringar har nu mindre intresse för den sökande. Filosofin själv i form av de ursprungliga lärorna tar gradvis över organisatoriska aktiviteter och dispyter som fokus för teosofiskt intresse. Till och med teosofiska rörelsens fiender visar genom sina metoder att attackera på, att dess verkliga vitalitet ligger i H P Blavatskys liv och verk. Andra gestalter i rörelsens tidiga dagar glöms alltmer, men H.P.B.s kraft och inflytande växer med åren, när studerande av teosofin söker inspiration i hennes outspädda läror, oberoende av organisationer. Sålunda kan ”pseudo-teosofi” lättare kännas igen och teosofiska ”sekter” får det allt svårare att bevara egna identiteter. Dessa rörelsens utvecklingslinjer sedan 1925 har både föranlett nytt material i denna bok och stärkt dess framställningar av tidigare händelser. 1925 års utgåva kommer att kvarstå som det mer detaljerade verket ifråga om hänvisningar beträffande den inledande cykeln för teosofisk historia, och dess existens har nu gjort det möjligt att här ge ut annan, som är kortare i en del avseenden, men täcker de senare stadierna i rörelsen fram till 1950.

Till dem som i den här boken får en första kontakt med teosofin får något sägas i ett ämne om ”auktoritet”. Det blir snart tydligt för sådana läsare att studium av teosofi är ett företag med någonting mer än vanliga konsekvenser. Vad, kan man fråga sig, är auktoriteten för påståenden, vilka tycks gå långt bortom kända fakta och erfarenheter? Det är uppenbart, att varje filosofi som försöker sig på att ta itu med den västerländska civilisationens dilemman måste utgå ifrån någon källa för förklaringar, som är relativt okänd för den västerländska människan. Det är så gott som säkert, att varje verklig analys av den moderna världens djupa otillfredsställdheter kommer att innehålla hittills obeaktade eller förbisedda element, och sådana bör därför inte sättas åt sidan bara för att de är okända. Tvärtom kan det vara den rena tilliten till välkända slag av vad människan i allmänhet ser upp till som kunskap – vare sig vetenskaplig eller religiös – som kan bära ansvaret för den västerländska civilisationens mångfaldigade misslyckanden. I kontrast till allsköns blandningar av empirisk vetenskap, eklektisk spekulation och döende religiösa traditioner, vilket idag tas som ”kunskap”, erbjuder teosofi läran om Gnosis för övervägande. En samling praktiska psykologiska och moraliska sanningar, som kan prövas och verifieras av varje människa själv.

De teosofiska lärorna definierades av Helena Blavatsky såsom att de bildar en syntes av fungerande arbetsprinciper. Genom att lära sig använda dessa principer kan, sade hon, vilken som helst människa vinna oberoende kunskap om naturens lagar och den mänskliga erfarenhetens underliggande verkligheter. Detta påstående grundade sig på en verklig existens av människor, vilkas liv visar mästerskap i att använda dessa principer. Sådana människor var, sade Helena Blavatsky, hennes lärare. Men medan teosofin på det sättet fick en identitet genom dess framställare på 1800–talet varnades sökare gång på gång för att acceptera dess läror ”på tro”. Den teosofiska rörelsen sökte inte några godtrogna anhängare, utan allvarliga studerande.

I teosofin kommer den sökande att finna mycket att tänka på och litet att tro på. Det finns ”läror”, det är sant – definitiva metafysiska begrepp, som ger den teosofiska filosofin en systematisk karaktär. Men utan anspråk på lärornas originalitet lades de fram av Helena Blavatsky som ett naturligt arv ifrån den mänskliga rasens intellektuella och moraliska utveckling. Därmed erbjöd hon dem inte som dogmer, utan som metafysiska principer för utveckling, som kan verifieras genom erfarenheter. Innan en lärodoktrin, som utgör en del av detta ärvda, har blivit närmare prövad av den individuelle sökaren, kan den alltså jämföras med vetenskapens hypoteser – de inbjuder till varken troende eller förnekande, utan till undersökande.

Den här boken kommer förhoppningsvis att tjäna som en inledning till vidare studium av den teosofiska filosofin. I grunden är teosofin en överblick över livet som borde ha en naturlig dragningskraft för alla män och kvinnor som tror på varje människas oförytterliga andliga potentialiteter och som känner både vetenskaps-skepticism och sekteristisk religions fåfänglighet. Men främst borde teosofin tilltala dem som är oroliga för mänskligt hat och de oändliga konflikterna som kommer av fruktan och okunnighet bland människor och nationer, och som är beslutsamma att göra vad de kan för att upptäcka en praktisk själens filosofi – ett sätt att tänka och handla på, som sakta men säkert kommer att förändra världen.

13 april, 1951.

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

Innehållsförteckning
(Hittills översatta kapitel understrukna för framklickning.)

Kapitel I.  Framåtskridandets väg
Steg för att nå tankefrihet – artonhundratalets tid – darwinismens inflytande – spiritualismens funktion – nedgången i religiösa troenden – de teosofiska grundarnas perspektiv – den högre evolutionen – framstegens cykliska lag – stora reformatorer – upptäckten av österländsk filosofi – det österländska arvet.

Kapitel II.  1800–talets spiritualism
Spiritualismens begynnelse – Londons dialektiska sällskap och dess rapport – tidiga pionjärer i psykisk forskning – professor Crookes´ experiment – den vetenskapliga ”trosmuren” – vädjan från Alfred Russel Wallace – ateister och materialism – Mesmers mission – animal magnetism och hypnotism – psykiska ansatser i Amerika – indicier från neoplatonismen.

Kapitel III.  Teosofiska Samfundet och dess grundare
H P Blavatskys ankomst till Amerika – H.P.B. och Olcott möts – bröderna Eddy – H.P.B. försvarar ärliga medier – ”lamaklostret” – W Q Judge går in i rörelsen – H.P.B.s tidigaste artiklar – de första vinkarna om teosofiska syften – ”Hiraf”-brevet – ockultism: en ”positiv vetenskap” – magi och spiritualism jämförda – spiritualistens dilemma – H.P.B. instruerar Olcott och Judge – Judge beskriver första mötet med H.P.B. – H.P.B.s ”bevisande uppvisanden” – stiftandet av Teosofiska Samfundet – Olcott och det ockulta – Teosofiska Samfundets organisation.

Kapitel IV.  Syften och litteratur
Teosofiska Samfundets Tre Syften – ”Broderskaspunkten” – de tre grundarna – H.P.B. förklarar Teosofiska Samfundets målsättning – publiceringen av Isis Unveiled – Adepterna och deras filosofi – behovet av uråldriga religioner – tio grundläggande punkter.

Kapitel V.  Indien
Indiskt centrum etableras – spridande av teosofi i Indien – kastproblemet – Arya Samaj – The Theosophist sätts igång – oppositionella krafter – hur TS tog fäste i Indien – Sinnett´s
Occult World [Den Dolda Verlden] – Adepterna och modern vetenskap – avsikter hos Adepternas broderskap – Hume´s förslag diskuterat av Adepter – vetenskapen tom på filantropi – attacker av materialism – ”själs-tillfredsställande” filosofi erbjuden – Esoteric Buddhism [De Invigdes Lära]  – indiska Nationalkongressen.

Kapitel VI.  Teosofer i Indien
The Theosophists anda och själ – vad är teosofer? – Teosofiska Samfundet en ”samvetets-republik” – ingen delaktighet i politik – missionärers attityd –  ursprunget till Caves and Jungels of Hindoostan – teosofisk aktivitet i Ceylon – Damodar och Subba Row – brytningen med Arya Samaj  –  ”Kiddle-incidenten” – paret Coulomb – missions-attack – H.P.B. kräver rättslig prövning – Olcott’s kompromiss – H.P.B.s avgång som korresponderande sekreterare – medlemmar svaga vid prövning.

Kapitel VII.  London–sällskapet för psykisk forskning
The Theosophist välkomnar det nya samfundet – undersökning av teosofiska fenomen påbörjas – den första SPR-rapport en – teosofins vädjan till ”ockulta personer och metoder” – H.P.B. vägrar att avslöja ockulta lagar – mr Hodgsons rapport –  resultat av undersökning ex parte – motsatta motiv för TS och SPR – SPR undviker utmaning – ofrivilligt mediumskap gentemot frivilliga teosofiska fenomen – grund för kommittens slutsats – Judge avslöjar komplott av Coulomb – handskrifts-”experterna” –  kollision mellan teorierna hos TS och SPR – vad var H.P.B.s motiv?

Kapitel VIII.  Farväl till Indien
H.P.B. avreser till Europa – Indien minus H.P.B. – en adepts syn på Olcott – Olcotts organisationsglöd – varför H.P.B. inte återvände – H.P.B. påbörjar rörelse i västerlandet – indisk kultur och engelska fördomar – prestationer av TS.

Kapitel IX.  Teosofi i Amerika
Teosofiska arbetets första dagar i Amerika – Judge’s förberedelsetid – Judge besöker H.P.B. i Paris – Judge avslöjar Coulomb’s konspiration – medlemskap ökar i Amerika – upprättandet av The Path – Path’s grundton: broderskap – Judge's geni i tillämpning – Judge's medhjälpare – Letters That Have Helped Me [ i sv. övers. Brev Som Hjälpt Mig] – H.P.B.s fem budskap till amerikaner.

Kapitel X.  Lucifer och Den Hemliga Läran
H.P.B. i London – Blavatskylogen – H.P.B. och Lucifer – Lucifers funktion – Incidents in the Life of madame Blavatsky [ i sv. övers. En Sierskas Öden] publiceras av Sinnett – The Secret Doctrine [i sv. övers. Den Hemliga Läran] kommer – H.P.B., förmedlaren – H.P.B. och den Hemliga Läran – tre TS–sektioner – chelaskapets svåra prövningar – bildandet av esoterisk sektion – Judge's artiklar om ockultism – ockult status för H.P.B. och Judge  – Olcotts motstånd till ES.

Kapitel XI.  Anklagelserna av Coues–Collins
Prof. Coues’ syfte – anspråk av Mabel Collins – de ifrågasatta inspirationerna till Light on the Path [ i sv. övers. Ljus på Vägen] – Mabel Collins ”gåvor” – New York-tidningen Sun trycker Coues’ attack – H.P.B. stämmer för förtal – inledande seger – H.P.B.s död – The Suns  återkallande – Judge om ”The Esoteric She”.

Kapitel XII.  H.P.B.s död och därefter
Mrs Besant går in i TS – London och europeiska grupper protesterar mot ”order” från Adyar – H.P.B. undviker envälde –  H.P.B.s bortgång – Judge och ES-problemet – första världsvida sammankomsten hålls – Londonlogens ”autonomi” – aktiviteter efter sammankomsten – Annie Besants anseende – Olcotts ställning – mrs Besants tillkännagivande om H.P.B. – mrs Besant hävdar budskap från Mästarna – H.P.B. budbäraren – överste Olcott om ”avgudadyrkan” – Judge talar för opersonlighet – det berömda Path-budskapet – ”Jasper Niemand” – Judge slår till mot dogmatism.

Kapitel XIII.  Samfundet kontra rörelsen
Samfundet vs. rörelsen – H.P.B.s hängivenhet för rörelse – Olcotts attityd mot H.P.B. – adepternas syn på H.P.B. – H.P.B.s stöd för Olcott – Subba Row-kontroversen – Richard Harte och The Theosophist – TS: ett nytt Rom? – H.P.B.s ”ingripande” – Hartes attityd mot ES – Judge blir oenig med Harte – det viktiga ” centret”: H.P.B. – H.P.B. lojal mot Saken, inte platsen – teosofiska samfund självständiga – H.P.B. vädjar till kolleger.

Kapitel XIV.  Överste Olcott, Annie Besant och W Q Judge
Anklagelser mot Olcott – Olcott avsäger sig presidentskapet – Judge röstad till Olcotts efterträdare – mrs Besant bryter mot ES’ neutralitet – ES och TS tydligt självständiga enheter – framsteg för amerikanska sektionen – Judge's förklaringar i The Path –  Sinnetts gräl med Den Hemliga Läran  – Sinnett hävdar ”oberoende” ockult undervisning – H.P.B. den enda medverkande för Mästarnas brev – Olcott om H.P.B.s ”brister” – Old Diary Leaves – Judge's råd om Mästare – TS och religionernas världsparlament – Chakravarti och mrs Besant – mrs Besant framlägger anklagelser mot Judge  – Olcotts ultimatum till Judge.

Kapitel XV.  Fallet mot William Q Judge
Judge förnekar anklagelser – ingen grund för undersökningskommitté – hur Mahatma-brev bör bedömas – protest av Keightley och Mead – kan TS besluta om ”budskap”? – amerikanska konventet 1894 – TS kan inte fastställa dogm – mötesbeslut stödjer Judge  – rådsförsamlingens fortskridande i London –  Judge handlade inte som vicepresident – juridiska förfrågningar påbörjas – Olcott kastar om ämnet – Olcott medger oriktighet i ”anklagelser” – Olcott återkallar Judge's uteslutning – kommitténs beslut: Judge-målet inte inom dess jurisdiktion – Judge's tystnad.

Kapitel XVI.  Judge-fallets efterdyningar
Kongress i London för europeiska sektioner – ”hedersjury” föreslås – mrs Besants anklagelser mot Judge  – mrs Besant diskuterar vidarebefordran av budskap – varför mrs Besant ändrade sig – Judge upprepar förnekande av ”anklagelser” – H.P.B. om ”precipitationer av budskap” – Judge-målet ”uppklarat” – mrs Besant konsulterar W R Old i Indien – Westminster Gazette attackerar – förtal av Judge sprids ut – Judge's rundskrivelse den 3 nov. 1894 – Chakravartis inflytande på mrs Besant – Judge avsätter Annie Besant – mrs Besants mot-cirkulär – ”Judge-målet” igen – mrs Besant publicerar ”anklagelser” och ”vittnesmål” – H.P.B. citerad om Annie Besant.

Kapitel XVII.  TS i Amerika
Amerikanska kongressen 1895 bildar Teosofiska Samfundet i Amerika – Judge livstidspresident för TSA – Judge's brev till europeiska kongressen definierar teosofiska rörelsen  – Prayag-brevet – Besant och Olcott förnekar Prayag-brevet – Sinnetts privata misstänksamhet mot H.P.B.  – orsaker till ovilja mot Judge – Leadbeaters avlägsnande – J D Buck’s vittnesmål för Judge.

Kapitel XVIII.  William Q Judge’s död
Judge’s associerade anför ”efterträdare” – den ”ockulta efterträdaren” förkunnas – kongressen 1896 – ”Löftet” identifierat som mrs Tingley – teosofiskt världs-korståg – Point Loma-högkvarteret etableras – Hargrove tillbakavisar mrs Tingley – kongressen 1898 och splittring i TSA  – Fussell motsäger sig själv – dr de Purucker påkallar ”efterträdarskap”  – handling till ”förbrödring” – ”efterträdarskap” av överste Conger – publicering av esoteriska läror.  

Kapitel XIX. Efterverkningar i Amerika
E T Hargroves teosofiska grupp  –  ”Folkets tempel” – E A Neresheimers edliga förklaring – J H Fussell, ett troget vittne – mr Ryans sak för ”efterträdarskap”  –  H.P.B.s eget uttalande om ”apostolisk succession” – Judge's ”ordningsfulla efterträdande” – den s. k. ”ockulta dagboken”  – mrs Cleather’s avslöjanden – psykiskt ursprung för Tingleys efterträdande –  nya ”förklaringar” till efterträdande.

Kapitel XX.  Adyar–samfundet
Fallet Leadbeater – Olcotts död – mrs Besant erbjuder Leadbeater återvända – mrs Besant skapar ordnar, organisationer och ”Liberala Katolska Kyrkan” – ”stjärn”-kongressen 1925 – ”Arhater”, ”Världs-Moder” och ”Messias”  –  Krishnamurtis avhopp – mrs Besants och Leadbeaters bortgångar – mr Arundale rekommenderar Den Hemliga Läran  – Jinarajadasa och ”Gud” – varningsbrev till mrs Besant – mrs Besant och Olcott medger privat felaktigt handlande mot Judge.

Kapitel XXI.  Fortsatta strömningar
Det fruktsamma året 1898 – New Yorks Teosofiska Samfund – The Word – dr Wilder – mrs Langford – dr Dowers ”Folkets tempel” – Francia LaDue: ”Blue Star” – Alice Cleather – studenters skrivanden om H.P.B.  – Steiners antroposofi – GRS Meads Quest Society – Max Heindel – avsplittringar från TS – Manly P Hall – Ballards och ”Jag Är”-rörelsen – AMORC – lemuriska kamratskapet – ”swamis” och ”yogis”  – Æ trogen mot Judge  – andra stadier med teosofiska inflytanden – ”yoga” och västerländsk psykologi – Gerald Heard – Judge's varning för ”hindu”-lärare – teosofiska rörelsen, ett tidvattensfenomen – det genuina efterträdarskapet  – H P Blavatsky ännu ”levande” – The Canadian Theosophists ställning – Fredslogens (Eirenicon) opartiskhet – ULTs plattform – Robert Crosbies bidrag.

Kapitel XXII.  Nuet och framtiden
Utblickar 1950 – H.P.B. förutsäger psykisk cykel – tilltagande psykisk sårbarhet  – psykiska faktorer i politik – H P Blavatskys syfte – effekter av teosofiska rörelsen i världshistorien – återvändande till natur- och gemenskapsrörelser – Gandhis inflytande – krigsmotstånd – tecken på ny tillväxt – utvecklingar i psykiatri och psykologi – progressiv utbildning, även för vuxna – den verkliga teosofiska rörelsen.

Noter

Index

Översatt från The Theosophical Movement 1875 – 1950.  Utgiven av The Cunningham Press, Los Angeles 1951.

________________________________________________________

till nästa kapitel:
Kapitel I.  Framåtskridandets väg
till Huvudindex
________________________________________________________



 

The theosophical movement 1875-1950. The Cunningham Press, Los Angeles. 1951, xiii, 351p., revised edition of a 1925 original. A documentary history of the course of the Movement through its first seventy-five years – from 1875 to1950. It is both a history and a critical evaluation of methods, attitudes and actions. ISBN 0-938998-14-5
 
Boken (nr 500) kan beställas direkt genom vår InternetBokhandel för 125:- inklusive porto;
Postgiro: 444 58 09-9

 



|
   till ULTs hemsida   |  till William Q Judge Online   |  till Helena Blavatsky  Online  | Den Teosofiska Rörelsens Arkiv  | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998–2005 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö  
Uppdaterad 2012-01-30