triangel.gif (5598 bytes)
 

 Svar på Frågor
i
Teosofins Ocean

ROBERT CROSBIE


KAPITEL 6

[frågorna 154-193]
 


© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)

 


KAPITEL 6

KAMA – BEGÄR


Den fjärde principen. Kama Rupa. Passioner och Begär. Kama Rupa alstras inte av kroppen utan utgör orsaken till denna. Detta är den balanserande principen bland de sju. Den är grunden för handlingen och den sätter viljan i rörelse. Rätt begär leder till rätt handling. Principen har en högre och en lägre aspekt. Principen finns inom astralkroppen. Vid döden förenar den sig med astralkroppen och skapar med denna ett skal av människan. Den har sina egna förmågor som är av en automatisk natur. Detta skal är den så kallade "anden" vid seanser. Detta innebär en fara för rasen. Elementalerna hjälper detta skal vid seanser. Ingen själ och inget samvete närvarande. Människor som begår självmord och avrättade brottslingar lämnar efter sig mycket koherenta skal. Begärsprincipen är gemensam för alla organiska riken. Det är den djuriska delen av människan. Människan är nu en fullt utvecklad fyrfald med de högre principerna till vissa delar utvecklade.


INLEDANDE KOMMENTARER

Detta kapitel talar om den "balanserande principen" – Kama eller begär; det är den fjärde principen vare sig vi räknar uppifrån eller nerifrån, så rent numeriskt står den bland de Sju som en balanserande punkt. Det är också den princip som är mest utvecklad och mest använd av människor i allmänhet, och den utgör grunden för deras handlande och här är det återigen "vågskålen" varifrån vägarna både leder uppåt och nedåt. Eftersom den är den aktiva principen, så kommer begäret att tendera mot den fysiska existensen och allt som tillhör denna som helhet, eller utgöra ett liv i anden med sann förnimmelse och förståelse; det är utifrån dessa riktningar som "vägarna går upp eller ner", valet vilar inom varje människa, och resultatet är en följd av valet och strävandet.

När människan lämnar kroppen som återgår till sina element i den fysiska världen, har hon fortfarande kvar den Kamiska eller begärskroppen som består av astral substans, och under en längre eller kortare tid, i enlighet med intensiteten av det förflutna fysiska livet, så tänker och agerar hon i en självskapad värld. När hon överger Kama Rupa – eller med andra ord, när den dött ut – precis som hon gjorde med den fysiska kroppen, så hålls den samman för en tid och börjar så småningom lösas upp. Dess sammanhållning som en automatisk koherent kropp kan dock bestå under ett stort antal år. Det är denna Kama Rupa som är den huvudsakliga aktören i spiritualistiska seanser, och vars upplösning försenas och dess existens förlängs genom mediala övningar. Efter att Kama Rupa har "dött ut", så uppstiger den Verkliga Människan till det Devakanska tillståndet, ett tillstånd som skulle kunna kallas för det gudomliga personliga tillståndet, och efter att ha uttömt detta tillstånds möjligheter, återvänder den till jordelivet. Detta är det allmänna förloppet för mänskligheten; undantagen utgör de, som genom kunskap och ett liv i överensstämmelse med denna kunskap, når bortom illusionerna.

 _______________

 

Fråga 154. Kapitlet talar om att begär och passioner har två aspekter, en högre och den andra lägre. Vad skulle den högre vara?

Svar. Den högre är människans identifiering med den högre naturen, Atma, Buddhi, Manas och den "lägre" med den fysiska kroppen, och de begär som tillhör den fysiska tillvaron.

Fråga 155. Om Kama Rupa endast är en mängd begär och passioner hos den inkarnerade varelsen, och om den inte bekymrar sig om de personer som den lämnat bakom sig, vem är då ansvarig för spridandet av dessa ondskefulla tankar och handlingar?

Svar. Vi kanske bör ställa oss själv frågan, vem som är ansvarig för en förmultnande kropps smittosamma verkningar? Det kan inte vara den vars karma ledde henne ut ur den, utan deras som lever på "kroppens" plan. På samma sätt är det med de "astrala kvarlevorna"; de som är okunniga om människans verkliga natur och som har begärens natur som grund för sina  tankar och handlingar är benägna att att påverkas av denna typ av smitta. I frågan finns det också  involverat ett skede av kollektiv karma, de "levande" kan nämligen påverkas av de "döda" och de "döda" av de "levande"; så kunskap och ett riktigt levnadssätt – en andlig , intellektuell och fysisk "hygien" – utgör vårt skydd.

 Fråga 156. Är detta Karma?

Svar. Ja det är det. Verkan följer orsak och eftersom orsakskedjan utgår från varje varelse, så kommer de verkningar som förnims och känns att vara av samma natur som de orsaker som sattes i rörelse av var och en.

Fråga 157. Jag skulle tycka att det var hemskt?

Svar. Ingenting är hemskt som går att undvika. Det finns konstruktiva såväl som destruktiva krafter i universum; vi måste känna till dessa för att kunna leva på ett vist sätt även på detta plan; kunskap är också nödvändigt inom den dolda sidan av naturen; vi är här för att lära.

Fråga 158.  Kallas det för skandhas som varje varelse tar med sig tillbaka när hon träder in i en kropp?

Svar. Det är sanskritordet för tendenserna som är av en jordisk natur som varelsen har förvärvat; dessa kan inte uttryckas på något annat plan än kroppens och Kamas plan, så när jordelivet återupptas, kommer varelsen av naturliga skäl att handla enligt de linjer som hon gjorde i tidigare liv.             

Fråga 159. Vad gott har då semestern i Devachan gjort henne?

Svar. Det beror på henne själv. I Devachan upplever varelsen allt det som var osjälviskt och ädelt under det gångna livet, och för onekligen med sig en del av detta – kanske mycket, men genom att  falla offer för de passioner och begär som hon inte lyckats behärska då hon var i sin tidigare kropp, så gör hon sig alltför ofta till ett offer för sina egna svagheter. Devachan är en verkan av det senaste levda livet; vilken korrigering som än görs måste ske medan man befinner sig i en kropp.

Fråga 160. Vad innebär det att den  imaginära förmågan är den viktigaste förmågan?

Svar. Imaginationen [föreställningsförmågan] utgör den mest grundläggande förmågan. Hela detta universum har sin grund i den bildskapande förmågan hos de varelser som bildar detta. Allting existerar först som en tanke som sedan skapas konkret. Den imaginära förmågan ligger till grund för skapandet av alla ockulta fenomen.

Fråga 161. Om Begärs-principen inte är stark, kommer då inte heller den imaginära förmågan att fungera?

Svar. Det måste finnas en bild eller ett objekt som ska skapas, och begäret att vilja skapa det måste hållas kvar tills arbetet är utfört; detta kräver koncentration och strävan, såväl som en kunskap om sättet och medlen att genomföra detta Men själviska begär kommer utan tvekan att påverka andra såväl som en själv på ett ondskefullt sätt, så vår imaginära förmåga bör användas för osjälviska och högre syften.

Fråga 162. "Tystnadens Röst" säger att vi inte ska ha begär efter något. Innebär detta personliga begär?


Svar. Det betyder att vi inte ska ha begär för egen del. Att leva för att gagna mänskligheten utgör det första steget.

Fråga 163. Kan den imaginära förmågan, uppbackad av ett starkt begär, bilda en astral kropp?

Svar. Den imaginära förmågan, uppbackad av ett starkt begär måste skapa en form av det som ska avbildas, i någon slags substans, annars skulle den inte kunna förnimmas som en form i vårt medvetande. Även en flyktig tanke alstrar en form, men den upplöses lika snabbt som såpbubblor; ju mer man koncentrerar sig på en idé eller form, ju mer bestående och konkret kommer den att bli.

Fråga 164. Inom vad bildas matrixen ?

Svar. Den bildas inom den eteriska substansen – Prakriti, eller någon av dess förtätningsgrader; det finns åtskilliga tillstånd bortom det fysiska. Handlingen kommer från det Manasiska planet, det kreativa. Alla dessa olika stadier av substans finns närvarande överallt, och används i enlighet med idéens art och kvalité.

Fråga 165. Om en Kama Rupa tar ett mediums förnuft i besittning, kan den då förmedla kunskap som hänt en person efter döden?

Svar. Kama Rupan kan inte förmedla någonting, utan intryck mottas från den av den mediala personen; dessa kommer att förnimmas som idéer, syner, ljud, dofter och lukter, osv. Kama Rupan är – med ett fåtal undantag – en robot, och har varken förutseende eller förhandskännedom, och är fullständigt oansvarig.

Fråga 166. I kapitlet nämns det att Kama Ruporna av människor som suiciderat eller avrättade kriminella, kan sporra andra till att utföra onda handlingar, stämmer det?

Svar. När kroppen förgörs på ett forcerat sätt som genom en laglig avrättning eller genom suicid, så är människan i själva verket inte död och kommer inte heller att dö förrän hennes naturliga levnadsstid är avslutad. Sådana individer skulle då söka jordiska uttrycksformer vilka endast kan tillgodoses genom någon levande kropp. Det är sådana Kama Rupor som hemsöker människor med liknande tendenser och dessa utgör de mest aktiva vid spiritualistiska seanser.

Fråga 167. Agerar en sådan Kama Rupa med en medveten kunskap om vad den gör?

Svar. Den agerar utifrån sin känsla och i enlighet med sina begär genom vilken kanal som helst som är tillgänglig för den. Jag skulle vilja säga att den är medveten om vad den vill ha, men inte ansvarsmedveten.

Fråga 168. Kan ett medium vid en seans känna till den varelses karaktär som den blir kontrollerad av?

Svar. Ett medium är passivt och är föremål för varje form av kontroll; och utgör därför en kanal för vad som än kommer i dess väg. Naturligtvis måste den mediala personens karaktär tagas med i beräkningen, eftersom denna utgör grunden för den attraktion som står till förfogande.

Fråga 169. Kommer reinkarnationsprocessen hos en person som längtat efter döden att försenas ?

Svar. Inte nödvändigtvis. Längtan efter döden kanske bara uppstår genom det omedelbara eller utdragna lidandet där den enda utvägen tycks vara döden; då det däremot under livet i fråga funnits helt andra villkor. Personens hela liv måste tas i betraktande, men vem kan väl bedöma en annans karma?

Fråga 170. Det har sagts att vi var självmedvetna både före och när denna värld började?

Svar. Om vi med ordet "vi" menar Förnimmaren, med sina ackumulerade erfarenheter av många liv i andra världar, så måste uttalandet vara riktigt; varje personlighet utgör endast ett obeständigt och ofullständigt uttryck av den Verkliga Människan, som ett resultat av hennes förflutna karma inom kroppslig existens. Vårt arbete är att mer och mer förverkliga  vår egen verkliga natur som andliga väsen, och att använda de förmågor som vi nu har i tjänandet av den Högre naturen – och detta innebär att tjäna Mänskligheten i dess högsta betydelse.

Fråga171. Är det så att en liten del av vår natur har förblindat oss?

Svar. Ja –  en liten och obeständig del som människorna misstar för det verkliga, och de lyckas, genom orsak och verkan, att bli så försänkta i den fysiska existensen, medan de är i kroppen, att all förnimmelse av deras sanna natur går förlorad.

Fråga 172. Jag har förstått det som att Minnet är ett intrycks återvändande, stämmer det?

Svar. Det är precis vad det är. För att förstå detta intrycks återvändande så måste vi tillämpa den Andra Grundsatsen; den framlägger att Lag råder inom allt och under alla omständigheter. Det finns så många studenter som inte tillämpar denna karmiska Lag tillräckligt universellt. Man tänker ofta på den med avseende på fysiska och kanske mentala villkor, men dess verksamhet finns överallt; varje flyktig tanke, eller känsla, varje tillfällig rörelse, utgör en orsak och måste frambringa sin motsvarande strävan. Alla dessa orsaker för med sig ett återvändande intryck utåt och inåt, och detta vare sig vi känner igen intrycket eller inte. Många tankar, känslor och handlingar som för de flesta människor verkar uppstå spontant, är i själva verket orsakade av tidigare orsaker som vi satt i rörelse. Det som vi kallar Minne är ett återkallande, en reminiscens, eller erinring av ett mycket fåtal livsintryck, och dock utgör alla dessa den totala summan av livets karma – allt fastställt av oss själva. I vårt nuvarande tillstånd är den primära nödvändigheten att vi granskar våra motiv och känner till varför vi tänker, säger eller gör någonting, även när det gäller de mest vardagliga sakerna. Om vi följer denna riktning troget, så kommer vi att finna att vi får mer och mer kontroll och en förmåga att styra upp våra tankar, ord, känslor och handlingar, såväl som att vi blir i stånd att förebygga återkomsten av många skadliga intryck. Det finns mer att tillägga om att återvinna "det förflutnas minne" men som ett effektivt steg i riktningen mot att lära känna oss själva i ljuset av teosofiska principer, är detta att rekommendera.

Fråga 173. Säger teosofin någonting om profetior?

Svar. "Profetera" innebär förmågan att kunna förutsäga verkningar av orsaker som redan har fastställts.

Fråga 174. I kapitlet står det att "Även en Buddha eller en Jesus måste först avlägga ett löfte". Var vänlig och förklara detta?

Svar. Vi vet att om någon önskar åstadkomma något så måste han eller hon bestämma sig för att göra det och ihärdigt följa de steg som leder till dess förverkligande. Det fanns en tid då både Buddha eller Jesus gjorde fel, syndande och var dödliga; sedan kom en tidpunkt då de fick kännedom om "Självet inombords", och när de kände rörelsen av sin högre natur, avlade de ett löfte att göra denna till den levande kraften i sina liv. Motivet i ett sådant fall är inte bara att han själv ska uppnå något, utan också att han kan bli bättre i stånd att hjälpa till att väcka och höja mänskligheten, som i sin okunnighet skapar sitt eget lidande. Visdomens Mästare har gjort detsamma, och genom den Teosofiska Rörelsen har de pekat ut de nödvändiga stegen som alla måste ta om de vill följa i fotspåren av Mänsklighetens Frälsare.

Fråga 175. Vad är skillnaden mellan Astralplanet och Astralljuset?

Svar.
Astralljuset är det osynliga plan eller region som omger vår jord –  liksom det gör med alla andra. Det är en subtil essens som endast är synlig för det klärvoajanta ögat, och är det näst lägsta (det fysiska är det lägsta) av de Sju Kosmiska Principerna. Eftersom det är det lägsta höljet inom vilket jorden svävar, och genom vilken den senare är genomsyrad, så utgör det också mottagaren och bevararen av varje ondskefullt inflytande; det kan endast avge vad det mottager; det är "förrådet" så att säga, för mänsklighetens etiska och fysiska emanationer; dessa omvandlade till deras mest subtila essens, strålar tillbaka på ett intensifierande sätt i form av epidemier, såväl etiska, psykiska som fysiska. Det korresponderar till Linga Sarira, eller den Astrala Dubbletten i människan, vilken utgör förrådet för individens etiska, psykiska och fysiska tendenser.

Ett "plan" är ett verksamhetsfält, vi talar till exempel om att agera på det fysiska planet, det astrala planet, det kamiska, manasiska eller andliga planet.

Fråga 176. Påverkar det mänskligheten som en helhet?

Svar. Den allmänna effekten är alltid rådande. Varje varelse påverkas i enlighet med de attraktioner som hon medvetet eller omedvetet skapar; de omedvetna utgörs av förfluten karma och det medvetna iscensätter nya orsaker.


Fråga 177. Om en människa tänker på höga ideal, innebär det då att hon drar till sig höga ideal?

Svar. Höga ideal existerar inte av sig själv; de är individers aspirationer, så det skulle inte vara korrekt att föreställa sig att det finns ett förråd av höga ideal någonstans som vi kan dra nytta av;  vi måste förnimma, skapa, och agera i enlighet med höga ideal, där då vår strävan förstärks av andras ideal på samma tanke och verksamhetsplan, beroende på det ömsesidiga beroendet och den gemensamma andliga naturen hos alla varelser.

Fråga 178. Finns det någon speciell strävan indikerad i avläggandet av ett högtidligt löfte, som det påstås i kapitlet?

Svar. Ett löfte måste innebära en viss riktning och att ha ett ett mål i sikte; detta innebär en speciell strävan. I inledningen till Patanjalis Yoga Aforismer, skriver W.Q. Judge "en fast ståndpunkt intas i syfte att nå förening med det Högre Självet". För att kunna inta denna ståndpunkt måste man förstå människans och naturens principer; vårt studium av "Teosofins Ocean" och andra verk av våra Lärare leder oss i riktning mot denna speciella strävan, vilket i själva verket är målet för alla våra studier.

Fråga 179. Uttalandet har gjorts att "Guden inom oss börjar med Manas, eller Förnuftet", vad innebär det?

Svar. Det finns ingen handling utan att det finns en varelse som kan agera eller som kan känna dess verkningar; Manas är den manifesterande eller skapande förmågan inom varelsen, den aktiva kraften eller skaparen. Vad beträffar manifestationen så är den "Guden  inom oss, för manifestationen börjar med denna princip.

Fråga 180. Kan vi vara verksamma på det fysiska planet utan den Kamiska principen ?

Svar. Vi befinner oss i det utvecklingsstadium där Kama-principen eller Begärs-principen allmänt är rådande. Detta är på grund av att "Guden inom oss", blivit involverad i förnimmande fysisk existens och medan den befinner sig i detta övergångstillstånd sätter den igång orsaker som oundvikligt leder varelsen tillbaka till liknande tillstånd och omständigheter. I fysisk tillvaro kan en människa antingen befinna sig i ett Buddhi-Manasiskt eller Kama-Manasiskt tillstånd. I båda fallen rör det sig om en Manasisk verksamhet, men i det första fallet är agerandet baserat på det Andliga Självets natur och i det sistnämnda fallet springer handlingen ur en grund av personliga begär och själviskhet. Vi kan och bör handla på detta plan utifrån en bättre grund än de personliga begären; syftet med alla våra studier är att åstadkomma just detta och att hjälpa andra att göra samma sak.

Fråga 181. Om Mästarna kan vara verksamma på detta plan utan den Kamiska principen hur kommer det sig då att inte vi kan det?

Svar. Eftersom vi fortsätter att agera utifrån en grundval av personliga eller fysiska begär. "Frihet från träldom kommer ur försakandet av egen intresse i handlingarnas frukter". Det finns en djup klyfta mellan egen intressets motiv och det motiv som söker det goda för alla väsen och inget för egen del. Mästarna har kunskap och förmåga att kunna agera på alla plan just på grund av Deras osjälviskhet. Kama utgör inte medlet genom vilket handlingarna sker på detta plan, utan det är motivet som styr handlingen.

Fråga 182. Hur kan någon varelse kontakta materian utan den Kamiska principen?

Svar. Som vi tidigare sagt, är inte Kama ett instrument eller ett sätt genom vilket agerande eller kontakt sker; den utgör en grund eller ett motiv som aktören använder sig av; instrumenten är den astrala och fysiska kroppen. Astralkroppen är en övergående aspekt av den Inre Människans substans i alla de fall där "personligheten" inte reducerats till en nolla som grund för medvetet agerande. Undantaget utgörs av de fall då en varelse har bildat en "permanent astral." Man kan tänka sig att Mästarna har en permanent astral och något mera, genom vilken de kan uppnå kontakt med varje naturrike eller materietillstånd.


Fråga 183. När vi har övervunnit tendensen att känna oss "nere", [to have the blues] har vi då förlorat denna Karma?

Svar. Vi måste göra det klart för vårt förnuft att karma betyder handling eller verkan, med sin påföljande återverkan; att denna återverkan inte är något annorlunda eller åtskiljt från handlingen utan fortsättningen på den. Karma innefattar därför allt handlande, bra eller dåligt, läkande eller på annat sätt. När vi botar en brist gör vi det genom ett handlande och vi mottar en påföljande återverkan; karma är lagen om "sådd och skörd" där vi får erfara det exakta resultatet av våra tankar, ord och gärningar. Vi förlorar aldrig förmågan att handla, så hur skulle vi kunna förlora vår karma? Vi är karma.

Fråga 184. Innebär det då, när vi håller fast tanken på glädje i stället för tanken på uppgivenhet, en slags bekräftelse eller affirmation?

Svar. Nej det gör det inte. Det innebär att hålla fast vid det lyckligaste ögonblicket vi haft i livet, en faktisk erfarenhet som vi haft och inte en affirmering av något som vi föreställer oss.

Fråga 185. Så ni förnekar inte att vara "nere"? [deny the blues]

Varken bekräftelse eller förnekelse används. Det är dårskap att förneka det som vi har verklig erfarenhet av; sådan förnekelse skulle innebära att vi ljuger för oss själva och detta för till sist inget annat med sig än okunnighet och och lidande. Det som behövs är kunskap, och denna kunskap kommer enbart utifrån erfarenhet; vi måste lära oss att urskilja mellan det som verkar för det högsta goda och det som håller oss tillbaka; vi skulle inte kunna veta vad glädje är utan att ha erfarit smärta; det goda utan det onda; hälsa utan sjukdom och så vidare; det är endast genom "motsatsparen" som vi kan få kännedom om någonting. Kunskap kan endast uppnås genom erfarenhet; den kan inte "affirmeras" fram; inte heller kan någon "förnekelse" ta ifrån individen det som han eller hon faktiskt vet.

Fråga 186. Kan man frälsa en annan? 

Svar. Ingen varelse hur långt kommen den än må vara, kan göra detta. Men en som har kunskap kan visa någon annan hur denne kan uppnå samma kunskap som han eller hon själv besitter; genom att följa vägen som leder till visdom blir den okunnige vis. Det finns inget annat sätt. 

Fråga 187. I Kama Rupa tillståndet måste vi övervinna och göra oss kvitt alla de begär som vi hade i den fysiska kroppen. Är detta korrekt uppfattat? 

Svar. Förutsatt att vi tydligt förstår att Kama Rupan endast tar skepnad efter döden, och är, som namnet antyder "begärs kroppen", den förhärskande tendensen längs begärens riktning i denna kropp under tiden varelsen är bunden till den. Men precis som vi dör från den fysiska kroppen, i vilken vi skapade Kama Rupans tendenser, så dör vi i sinom tid från Kama Rupan och uppstiger till det Devakanska stadiet eller tillståndet. Vi har inte förmågan vare sig i Kama Loka eller i Devachan att göra oss kvitt tendenserna som vi skapat under en livstid i kroppen; i det ena tillståndet erfar vi de ondeskefulla verkningarna, och i det andra de goda verkningarna av "det senaste livet". Den enda tid vi har till vårt förfogande för att skapa goda orsaker är under vår livstid i kroppen. 

Fråga 188. Innebär att "dö från" Kama Rupan  att dessa begär dör ut? 

Svar. Nej, det gör de inte. Om vi inte korrigerat eller eliminerat dessa "begär" under vår livstid, kommer vi att ha tendensen att upprepa samma handlingar, när vi på nytt inträder i en ny fysisk kropp. Dessa "begär" är inte orsakade av den fysiska kroppen, astralkroppen eller Kama Rupan, utan av oss själva som medvetna varelser medan vi har vår boning i en kropp. Det finns ingen frälsning efter döden. 

Fråga 189. Under evolutionsprocessen höjer vi oss med hjälp av denna lägre princip och sedan måste vi förgöra samma princip. Har jag uppfattat det rätt? 

Nej, det verkar som om du har en felaktigt  föreställning angående Evolutionen. Evolutionen är i själva verket utvecklandet av medvetandets tillväxt. Alla varelser börjar, låt oss säga, som en gnista av medvetande. Tillväxt eller utvecklande kommer ur en medveten erfarenhet, som börjar inom det högsta stadiet av manifesterad materia och som genom medvetandets agerande alstrar mer och mer konkreta stadier av materia, ända tills det fysiska uppnåtts. Evolutionen börjar uppifrån och nedstiger till det lägre; när det lägre har övervunnits, det vill säga, är känt i sitt sanna förhållande till den involverade varelsen, och när ett användande sker av de lägre instrumenten enligt Andens befallningar, då sker uppstigandet tillsammans med de uppnådda erfarenheterna. Personliga, själviska begär bottnar i okunnighet om vår sanna natur och vårt sanna mål;. på grund av denna okunnighet sätter den i gång orsaker som alstrar begäret efter förnimmande tillvaro med alla dess själviska uttryck. Vi  höjer oss inte genom själviska begär; vi använder dem inte för att gå vidare; vi blir involverade i dem. Det är bara kunskap och strävan i den rätta riktningen som kommer att göra oss fria från våra självskapade bindningar. 

Fråga 190. Hur länge stannar Jaget i Devachan? 

Svar. Eftersom Devachan är en verkan av det senast levda livet, även om denna "verkan" utgörs av detta livs högsta och bästa strävanden, så varierar vistelsen i detta tillstånd till sätt, kvalité och varaktighet med varje Jag. Det kan variera från tusentals år, till en mycket kort period; men  vi måste komma ihåg att "tid" för den  "avlidne" inte mäts genom jordens rotationer utan genom de förändringar som erfars i medvetandet; "En dag är som tusen år och tusen år som en dag ". 

Fråga 191. Jag tycker det verkar mycket nedslående, för att uttrycka det milt. 

Svar. Det borde det inte vara om vi inser att allt ligger i våra egna händer. Vad vi än möter, vare sig det är bra eller dåligt, så har det uppstått ur våra egna tankar, ord och handlingar. Nedstämdhet kan kännas av dem som skulle vilja ha det som de inte förtjänat, men de som ser sanningen och som helt och hållet utför sin plikt, ser ingen nedstämdhet någonstans. 

Fråga 192. Vad menas med bron mellan Högre och Lägre Manas? 

Svar. Varje bro måste byggas. Manas är förmågan att tänka och skapa. "Högre" innebär tankar och skapande utifrån en andlig utgångspunkt. "Lägre" innebär från en personlig, fysisk och självisk utgångspunkt. Den verkliga utgångspunkten och orsaken ligger i det "Högre"; det bör vara i det "Lägres" natur att uttrycka det "Högre", och vi som nu befinner oss i det "Lägre" genom våra självskapade begränsningar, måste börja med att handla i enlighet med det "Högres" natur. Vi gör detta genom tanke och strävan, genom att handla för och som det Enda Självet i allt vi tänker, gör eller säger; på detta sätt skapar vi den "bro" som förenar det "Lägre" med det "Högre". 

Fråga 193. Kan ni säga att ni byggt denna bro? 

Det kan jag inte säga, eftersom ett kategoriskt svar inte skulle vara till någon nytta, men jag tror att man kan säga såhär: att alla som studerar och tillämpar teosofin, börjar från den allra första stund att bygga denna bro; varje tanke i denna riktning förser byggandet med material, och den tidpunkt måste komma – om en ihärdig strävan görs –  då "byggaren" med brons hjälp har en egendom i stället för två; kommer att leva ett medvetet liv i Anden, trots att han tillfälligtvis har sin boning i kroppar av kött och blod.

_______________


 

Översatt från Answers to Questions on THE OCEAN OF THEOSOPHY av Robert Crosbie, sid. 73-86. Utgiven av The Theosophy Company Los Angeles, USA, 1933.

 


Länk till TEOSOFINS OCEAN, kapitel 1, av William Q Judge



|
  
till ULTs hemsida   |  till William Q Judge Online   | till Robert Crosbie Online | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2013 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2013-02-05