ARCANA

En teosofisk föredragsserie från Malmölogen U.L.T. 
© 2011  Online-versionen  •  Teosofiska Kompaniet Malmö •  Malmölogens transaktioner
www.teosofiskakompaniet.net


 


Vimanor – flygande farkoster och teosofi
av Peter Bernin

Föredrag hållet på
Tro & Vetande, Lorensborgsgatan 5 i Malmö den 6 maj 2011, kl 19.00.


Nr 50 • Serie 5 • Online versionen den 14 juli 2011  •  ISSN 1401-3835


Dorje1.gif (4461 bytes)

[I denna utskrift har en del redigering gjorts från MP3 inspelning/videoinspelning nr 1 för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]


INLEDNING

Ebbe Johansson. Vi ger Peter Bernin en applåd och önskar honom välkommen till MIS eller Malmö Interplanetariska Sällskap.

Peter Bernin: Tack. Ja, ni vet ju vad temat är ikväll. Det kommer att handla om Vimanorforntida flygande farkoster. Vad kan nu detta vara? Ni som känner till att jag i huvudsak är verksam inom ULT (United Lodge of Theosophists) och förmedlar Teosofi, kan ju undra vad jag nu håller på med. Vad flygande farkoster eller Vimanor innebär kommer ni att få reda på om en liten stund.



Fig. 1. Poster med Shakuna Vimana 2011.

 

VIMANOR – FORNTIDA FLYGANDE FARKOSTER OCH TEOSOFI


De gamla indiska texterna berättar att Vimanorna var så mångsidiga, att det skulle fylla flera bokband att återge beskrivningarna. De gamla indierna som själva konstruerade luftfarkosterna, skrev regelmässiga manualer till de olika Vimanorna. 

En källa säger att man i ett indiskt tempel år 1875 fann ett dokument, Vymaanika-shaastra Aeronautics, skrivet av Maharishi Bharadwaaja under det 4:e. århundradet f.Kr., denna text är skriven med en ännu äldre text som förlaga. En annan källa säger att pandit Subbaraya Sastry på ockult väg 1885 avläste hela sanskrit texten från en andlig dimension – Akashakrönikan. 

Texten berör Vimanornas olika funktioner och inkluderar manövrering, säkerhetsföreskrifter i förbindelse med längre flygningar, förbehållsregler vid stormväder, åskväder med risk for blixtnedslag och hur man skiftar från solenergi till en energikälla, som låter som ”antigravitationskraft”.

Vymanika Shastra har åtta kapitel med diagram som beskriver tre typer av luftfarkoster som inkluderar instrument som varken kunde brännas eller krossas. Det nämns även 31 nödvändiga delar och 16 olika material som luftfarkosterna är framställda av. Dessa material är i stånd till att absorbera ljus och värme och precis därför var de lämpade vid konstruktionen av Vimanor

Fig. 2.  Titelsidan på Vymanika Shastra utgiven 1973.

Jag har här i min hand just denna mycket gamla bok – Vymanika Shastra – som ursprungligen är skriven på sanskrit och översatt till engelska 1973 av en man från södra Indien som heter G R Josyer från The International Academy of Sanskrit Research i Mysore. Här finns det mesta som är skrivet om Vimanor i Indien, alltså flygande farkoster. Bokens 3000 shlokas (verser) är fördelade på 8 kapitel och sägs vara författad av den Vise Bharadwaaja. 

Boken innehåller en hel del uppgifter. Den innehåller bland annat vad man ska äta, hur man ska klä sig när man är uppe i luften och hur farkosterna är sammansatta på olika sätt, av en mängd okända material. Man kan säga att hela innehållet i boken bryter mot alla nu kända fakta, vilket också mycket gör som jag kommer att berätta om.

Jag kommer bland annat att berätta om att det på jorden har existerat stora okända kontinenter som nu är helt bortglömda. Kontinenter som är helt försvunna på kartan. Detta är helt i linje med den teosofiska esoteriska undervisningen som talar om flera olika kontinenter som existerat i det förflutna. Kvar har jag också att förklara Vymanika Shastra som talar om forntida flygande farkoster, samt en massa myter och legender om jordens försvunna kontinenter som finns beskrivna i de indiska Puranaböckerna. Vi ska reda ut allt tillsammans. Var kontinenterna har legat och mycket mera. Kontinenter som Atlantis och Lemurien hör till de mest kända. Helena Blavatsky talar en hel del om detta i andra bandet av Den Hemliga Läran som behandlar människans daning på jordklotet.

Det sägs i de kända sanskritmanuskripten Ramayana och Mahabharata som också i allmänna ordalag behandlar olika flygande farkoster, att de civilt trafikerade jordklotet, men kunde också vara involverade i krigsföring. Ni kanske även känner till att i södra Pakistan – det som en gång i tiden tillhörde det gamla Indien – har funnits städer mer än 12 000 år gamla, som man grävt upp, där människorna hade radioaktivitet i kropparna. Mycket märkligt. Man kan i en annan spännande bok läsa mer om detta, där ställs frågan:

”Fanns det avancerad kunskap och teknik i forntiden, har mänskligheten i flydda tider nått lika långt eller längre i sitt vetande än vi i dag? Vissa gamla dokument tyder på detta…

… Skrifter som ännu inte är tolkade – har hittats vid Mohenjodaro i Pakistan som anses vara en av Rama Imperiets sju Rishi-städer… Då Rishiernas stad Mohenjodaro under de senaste århundradena blivit utgrävd av arkeologerna så fann de skelett som låg på gatorna – några av dem höll varandra i hand som om en stor olycka plötsligt drabbat dem. Dessa skelett är de mest radioaktiva som man någonsin har funnit, de liknade de man fann efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.

… Forntidsstäder med mursten och stenväggar som bokstavligen blivit sammansmälta och förvandlade till glas finns i Indien, Irland, Skotland, Frankrike, Turkiet och även på andra ställen. Det finns ingen logisk förklaring till att sten, befästningar och städer förvandlats till glas – bortsett från en kärnvapenexplosion. I den välorganiserade staden Mohenjo-Daro – som vid sin tid var utrustad med ett avloppssystem som överträffar de anläggningar som vi ser i dagens Pakistan och Indien – var gatorna överströdda med ’svarta klumpar av glas’. Dessa glaskulor visade sig vara lerkärl som blivit smälta samman under extrem hetta.

Har kärnvapenkrig funnits i det forntida Indien? Det gamla verket Mahabharata, en av källorna till vårt vetande om Vimanor, talar om krigens fasansfulla ödeläggelser: ”... (vapnet var) en enkel projektil laddad med all universums kraft. En vitglödande slöja av rök och
flammor så ljusstark som tusen solar reste sig i all sin strålglans... En ljungeld av kraft... I skepnad av dödens sändebud... Som förvandlade allt till aska... Hela Vrishnis' och Andhakas ras blev brända till oigenkännlighet... Håret och naglarna föll av... Keramik blev krossat utan synbar orsak och fåglarnas färg gick över till vitt. Efter några få timmar var alla livsmedelsprodukter infekterade. Soldaterna var tvungna att kasta sig i floden för att undgå elden och för att desinficera sig själva och utrustningen... Mycket tyder på att Mahabarata beskriver ett kärnvapenkrig! Utdrag från Ancient Indian Aircraft Technology – The Anti-Gravity Handbook av David Hatcher Childress”

 


Fig. 3.  Rukma Vimana

 

Ikväll kommer vi i huvudsak att titta på tre stycken Vimanor, Rukma, Sundara och Shakuna samt en specialare – Tripura – som både kunde vara i luften, under vattnet och på land. Jag har även skisser på dessa som ni får se längre fram i bildspelet. Den här boken som är på ungefär 3000 verser behandlar alla dessa invecklade detaljer som till exempel, hur man använder, för oss okända metaller, vilka som är lämpliga till olika slags typer av Vimanor. Hur man konstruerar dem, vilken design de ska ha, hur stor diameter de ska vara, vad de väger, och så vidare. Vilket syfte man hade med dem? 

Jag vet att många av er som kommit är medlemmar i MIF, Malmö Interplanetariska sällskap och det betyder att ni har en viss respekt för det som kommer flygande i rymden. Ja, vi tar nästa bild. Några av er kanske känner till Henry Kjellson. Han var en stor man på sin tid. På 60-talet läste jag hans första bok som man kan se där på bilden som heter Forntidens teknik utgiven 1956. Den är idag antikvarisk och svår att få tag i. Man kan säga att boken förmedlar all slags forntida teknik, men det viktiga som jag fann i boken var, att där för första gången stod ordet Vimana. Han gav 1961 också ut boken Försvunnen teknik.

Vimana betyder på sanskrit flygande farkost men kan även betyda tempel, palats eller
tempeltorn (Gopuram)
. Dessutom kan det betyda helgedom.



Fig. 4. Framsidan på Forntida Teknik utgiven 1956.

I boken Forntida teknik pratar man inte bara om Vimanor utan även om tibetaner som flyttar stora stenblock med hjälp av sina långa trumpetlurars ljud eller vibrationer, detta kan kanske bli ett ämne för ett annat föredrag.

Vet ni hur det gick till? Hur har man till exempel flyttat de stora stenblocken vid byggandet av Cheopspyramiden? Var det på samma sätt? Hur gjorde de? Ja, Kjellson har skrivit mycket om det där, och man kan säga att de här olika varianterna som han pratar om har att göra med allt från luftvirvlar till ljudvibrationer, och där man med forntida teknik och olika aritmetiska beräkningar får stenblocken att flytta sig. Den forntida högkulturen som funnits i det förflutna har lämnat en del märkliga spår efter sig.


I Henry Kjellsons fotspår vandrar en annan man. Ni kanske vet vem han är? Han har skrivit en bok som än idag går att få tag i, där även Forntidens teknik och Försvunnen teknik ingår, samt Kjellsons sista opublicerade forskningar, och det är Carl-Anton Mattssons bok Teknik i Forntiden. En jättespännande bok i fyra delar, på 352 sidor. Han har alltså vidareutvecklat, forskat fram nya rön som delges i sista delen, allt i Henry Kjellsons fotspår. När den boken kom ut 1984, så hade man i veckotidningen Allers nr 49 publicerat ett litet reportage på två sidor, som jag hittade bland mina egna anteckningar och urklipp.  

Huvudrubriken i artikeln var: Drabbades världen av ett kärnvapenkrig för tusentals år sedan. Längre in i texten kan man läsa att det alltså fanns flygande farkoster:

”Och i det indiska eposet Mahabharata som vi vet går tillbaka 4000 år i tiden – där beskrivs otaliga flygande farkoster – såkallade Vimanor. Vimanorna ser ut som ett flygande tefat och enligt beskrivningarna i Mahabharata kunde de sprida död och förintelse i en utsträckning som bara kan åstadkommas av atomvapen.

Och, säger Carl Anton Mattsson, jag fick nyligen höra vid utgrävningarna av världens äldsta ruinstäder, Mohenjudaro och Harappa vid Indus, har man upptäckt att människoskeletten var radioaktiva. 

… Nästa projekt är att ge ut Vymanika Shastras berömda manuskript på svenska. Det är en lärobok för piloter som anses vara minst 8000 år gammal. Här beskrivs inte bara pilotens klädsel och den lämpliga dieten, utan också exakt hur de olika Vimanorna skall byggas och hur deras förstörelsevapen skulle konstrueras.  

Ja, när jag läste om detta för första gången vid 15 års ålder blev man ju såklart mycket nyfiken.

Det var först 1968 då jag bodde i Paris, vilket jag gjorde under åren 1968 till 1972, som jag började brevväxla med G R Josyer i Indien – han som har översatt Vymanika Shastra boken – och bad honom om några enkla distanslektioner i sanskrit. Jag var redan då på den tiden intresserad av teosofi som var full av ord på sanskrit. Så jag började lite lätt, efter ha läst i Henry Kjellsons bok, att korrespondera med Josyer, och tränade mig samtidigt på att kunna läsa och tyda sanskrit alfabetet.  

När jag kom hem från Paris 1972 så dröjde det inte länge än till 1973 förrän jag, och en kompis till mig Lennart, åkte ner till Indien på en stor rundresa. Vi var i Indien i över ett år, där vi besökte många heliga män och heliga platser. När vi kom till södra Indien så träffade vi G R Josyer på hans sanskrit institut i Mysore. Vi pratade ingående med honom om alla dessa märkliga saker som stod i boken. Han hade då nästan manuskriptet färdigt för publikation, men det blev inte färdigt medan vi var i Indien, så jag fick boken via en vän från Indien. Ni får gärna lov att titta i den efter föredraget. Vymanika Shastra boken innehåller båda versionerna, sanskrit och engelska. Den finns numera till stora delar online på engelska.   

På en senare resa 1977-78 kom jag till Afghanistan och ni ska få veta varför lite längre fram.
 



Fig 5.  Den 24:e och senaste Thirthankaran Mahavira.

På samma resa 1977 kom vi senare till i Indien via Pakistan och hamnade på många mystiska ställen, bland annat vid Jaina-templet Nasiyan (det Röda-Templet) i Ajmer i Norra Indien, där det fanns massor av olika ”mini-modeller” av Vimanor, ibland upp till en meter stora, som var upphängda i taket i hela templet. Detta var en verklig underlig upplevelse att se dessa ”Vimanor flyga” omkring inne i templet. Templet var helgat åt den första Thirtankaran (Adinath) Rishaba dev, inom Digambara sekten. Den 24 och senaste re-inkarnationen är Mahavira som felaktigt räknas som Jaina-religionen eller Jainismen grundare, ungefär 500 f Kr., han är bara en i ledet av en oändlig kedja av lärare. Namnet kommer från begreppet jina, som betyder erövrare eller segrare. En jain har besegrat begäret och åtrån, det som håller oss fångna i återfödelsens eviga hjul, samsara. En Thirtankara är en andliga lärare i besittning av fullständig insikt. Denna religion finns inte utanför Indien, utan finns mestadels i delstaten Rajasthan i västra Indien och består av cirka fem miljoner anhängare. 

I boken Forntidiga teknik talas det om Mahabharatas Vimanor och Gamla Testamentets Himmelsvagnar, se Hesekiel, omkring 600 f Kr. Indiens äldsta skrifter är Mahabharata och Ramayana vilka författades för många tusentals år sedan och i arbetet Agastya Samhita som skrevs av Kumbhodbhawa Agastyamuni. Där berättas det om kung Rama för 5000 år sedan. Del I: Abdiyana, behandlar navigering och del II: Agnyian, handlar konstruktion och handhavandet av flygmaskiner som kallas Vimanor.

G R Josyer som jag träffade i Indien, som i Vymanika Shastra översatte texten från sanskrit till engelska, pratar om avlyssning av fiendeplan, att man känt till hemligheten med att ta fotografier av det inre av fiendeplan, att man kunde bestämma riktningen av kommande plan. Vi pratar alltså om tusentals år tillbaka i tiden. Dessutom har man känt till hemligheten att göra besättningen medvetslös och metoder för hur fientliga plan skulle förintas. Inga trevliga saker. Vissa kapitel redogör för födans sammansättning. Vidare beskrivs metaller lämpliga för flygplan. Vissa är ljud och ljusabsorberade. I Vymanika Shastras beskrivs det sida upp och sida ner, hur man går tillväga, hur man ska flyga. Du ska nog snart kunna lära dig detta Ebbe.

Ebbe Johansson: Tack, tack.

Peter Bernin. Eller hur? Men innan vi kommer så långt vill jag förankra teosofin med Vimanorna. Så jag går nu in på det som jag brinner mest för – den teosofiska världsbilden. Jag ska försöka få ihop en syntes och förklara hur det hänger samman. När man studerar teosofi som den förmedlats av Helena Blavatsky (som ni ser på bilden) och hennes Mästare, Mahatmorna, så vill jag säga några ord om detta.

Inom den teosofiska filosofin så talar man om människans utveckling inte bara utifrån ett andligt och mentalt perspektiv utan också om den fysiska människans utveckling, alltså utifrån tre olika utvecklingsfaser. Så filosofin berättar om vår utveckling från olika eteriska och astro-fysiska tillstånd till hur vi idag har blivit fullt fysiska varelser. Jag tror att de flesta som sitter här ikväll har läst Den Hemliga Läran, annars är det hög tid, för där pratar man om olika kontinenter som existerat här på jorden och som har funnits under miljontals år. Många betraktar dessa idéer som myter och legender men vi teosofer tillsammans med de gamla hinduerna, zoroastrierna, jainas och buddisterna betraktar detta som berättelser ur mänsklighetens forntid. Vi teosofer tar de här berättelserna mer på allvar, och för att detta ska bli tydligare förstått, går vi till Den Hemliga Läran del II, där det talas om olika kontinenterna under jordens totala utveckling och inte bara om den kontinent som vi lever på idag utan man börjar med:

1, Det Oförgängliga Landet, som placeras vid Nordpolen. Här börjar och slutar livet på jorden.

2. Hypoboreén.  Runt Grönland.

3. Lemurien även känt under namnet Mu, och det är här som vi fick förnuftets låga tänd av Manasa-putras och det var här vi människor fick fri vilja, blev fysiska varelser samt blev tvåkönade. Detta skedde för ungefär 18 miljoner år sedan. Lemurien kan liknas vis en stor hästsko-kontinent.

4. Atlantis. Resternas av vad som blev kvar efter Lemuriens undergång. Det är här Vimanorna börjar dyka upp i stor skala. Sådan är vår uppfattning. Här har mänskligheten sin höjdpunkt materiellt sett.

5. Europa. Vår nuvarande civilisation med fem olika kontinenter utspridda runt jordklotet.


Det var på Atlantis-öarna som de stora själarna inkarnerade, och började bygga de olika Vimana-farkosterna, liksom nu i vår civilisation där vi åter börjat flyga en hel del. De här Vimanorna har det sagts mycket om i olika religiösa skrifter.

Håkan Blomqvist en känd tefatsforskare mailade mig för ett tag sedan när han hörde att jag skulle hålla ett föredrag på MIS om Vimanor. Han undrade på vilket sätt de teosofiska Mästarna idag förflyttar sig, vilka Vimanor använder de idag. Jag svarade att antingen tar de Lufthansa eller SAS om de vill förflytta sig fysiskt, om de inte ockult använder sina Mayavi-rupa former eller projicerade tankeformer, eller förflyttar sig i sina permanenta astralkroppar.

Det som är intressant när man tittar på Atlantis undergång är, var tog alla själarna vägen när Atlantis gick under? Dog alla då, eller överlevde en del denna stora naturkatastrof?

Ja, enligt den teosofiska filosofin och Sångerna – Dzyans Stanzor –  som Blavatsky förmedlade, så pratar hon om hur dessa höga själar, som levde på den tiden, fysiskt förflyttades sig via Vimanor från olika delar av Atlantis – som bestod av sju stora öar – till Pamir platån som ligger i Centralasien, och slog sig ner där. Man slog sig också ner på Irland, på väg mot Centralasien, och det är på det här sättet som jorden delvis har återbefolkats som vi ser det. Läs i detta sammanhang William Q Judges 15 olika Occult Stories, där flera historier handlar om överfarten från Atlantis till Europa och Centralasien. Under tiden för den stora undergången av Atlantis – Syndafloden – så man kan säga att människans utveckling är intimt förknippad med flygande farkoster, som är utvecklade här på jorden i tidigare skeden i vår utveckling, och på tidigare nu försvunna kontinenter, inte nödvändigtvis i galaxer från yttre rymden, eller i andra dimensioner.

Vi kan komma mer till detta senare om vi vill. Den Hemliga Läran av Helena Blavatsky lär oss att Vimanor fanns beskrivna i Mahabharata och på olika ställen. Det är vi alla med på, och idén om Det Vita Broderskapet som ni säkert har hört talas om, som en del av teosofins undervisning, beskriver Atlantis undergång, och hur jättevågor – tsunamis – spolade bort hela den högkultur som fanns där, samtidigt som de Vita, Goda Magikerna sövde ner de Svarta, Onda Magikerna, jättarna som levde på Atlantis, medan Mästarna själva lämnade Atlantis strax innan översvämningarna kom, i sina Vimanor och flög till Centralasien.

När man studerar Vimanor dyker där även upp jättar, ett märkligt sammanträffande. Det är kanske inte så konstigt om man studerar hur människan har utvecklats på jorden, där en annan teosofisk idé är att vi människor har varit större i det förflutna och att vi blivit mindre och mindre men att vi kommer återigen att bli större i storlek. När det gäller Helena Blavatsky så säger hon att det mesta finns förmedlat i gamla Indien i litteratur som Mahabarata, Ramayana, Puranaböckerna, Upanishaderna. Vimanorna härstammar från dessa tider och en man som hette Asuramaya som var en stor astronom, astrolog och visman från Atlantis.

Om man reser till Norra Indien… Är det förresten någon här ikväll som varit där?

E.M. ja.

Fig. 6.  Palitana tempel i Gujerat, Indien

P.B. Ja, det vet jag. Vi har ju rest tillsammans. Om man reser till Indien och om man kommer till norra Indien möter man en religion som heter Jaina. De har byggt en hel stad, mellan två kullar, med över tusen tempel (ca 1300) i Palitana som ligger i nordvästra Indien, och bland några av dessa tempel hänger det flygande farkoster inne i templet, som ser ut som leksaks Vimanor, helt enormt. Är man intresserad av sådana saker så är det verkligen Mecka.

Vi teosofer tror på att vi har haft besök från andra världar men vi menar inte nödvändigtvis att det har skett via besök från flygande farkoster från andra civilisationer i rymden, utan vi menar att inom utvecklingsskeendet så finns där en koppling mellan de olika sätten att reinkarnera och återfödas mellan olika planeter i solsystemet, så vid vissa skeenden, vid vissa övergångar i olika planeters utvecklingsfaser så inkarnerar högt utvecklade själar i de här människoformerna som ännu inte är fullt utvecklade, från dessa planeter, glober och dimensioner.  Detta var lite om teosofins filosofi.

När vi nu fortsätter bildvisningen så kommer vi in på de 15 bilder som finns på Vimanorna framtagna klärvoajant. Detta är Rukma Vimana. Bilden är tagen i profil, den drivs med solenergi och kvicksilver. Vi kan ta nästa bild. Denna Vimana består av flera våningar. Bilden är tagen uppifrån. Här kan man se fyra stycken pelare som kan hålla själva farkosten i luften – ett gyroskop. Ni ser pricken i mitten en skärningsdetalj och hela tiden ser man de olika farkosterna som har använts, deras huvudsakliga grej är att de kan förflytta sig snabbt. Ni som har sett tefat vet att de kan stanna mitt i luften, de kan fara till höger och vänster och det brukar man ta som täckning för att det är någon speciell farkost, och det är det klart också, när man ser ett ljusväsen komma farande och helt plötsligt stannar.

Flygande farkoster har vi teosofer inget emot men vi vill gärna placera dem i ett historiskt, jordiskt sammanhang. Mycket bygger på att man aktiverar kvicksilver, man aktiverar olika slags energier, okända idag för vetenskapen, men kända inom teosofin som Fohat. En slags kraft som man nu har börjat använda – som ni kanske sett på tv – är att man med tankens kraft kan få konstgjorda ben till att flytta sig och armar att röra sig. En tanke med alla dessa Vimanor är att de faktiskt gick att mentalt styra dem. Man navigerade dem med tankens kraft, men ”bränslet” var elektricitet, solenergi eller kristaller som var ganska vanligt. Tankens kraft kan man klassificera som den högsta tänkbara kraften, och det är kanske därför som man idag ännu inte har så mycket av den här varan, eftersom vi som personer inte är så mentalt och ockult utvecklade som vi var under Atlantisepoken, för att kunna driva sådana här stora farkoster med tankens kraft.

Här på denna bild ser man lite mer hur den är tänkt att den skall fungera. De här Vimanorna är ganska stora. Det handlar här om farkoster som är många meter höga och tanken är som det står i böckerna, att man kunde förflytta fem-sex hundra människor plus elefanter på en och samma gång, från New Delhi till Bangalore i södra Indien. Man kunde också förflytta sig från en kontinent till en annan, det finns till och med berättelser hur man har kunnat förflytta sig i solsystemet. Det finns alltså inget land i världen, det finns inget forntida folk på jorden som har så mycket information om hur det ser ut i solsystemet. Endast det gåtfulla mayafolket har liknande kunskaper, som de troligen fick genom kontakt med Indien i det förflutna. Se föredraget 2012 – Möjlighet eller Katastrof enligt Mayakalendern, ARCANA 51. Man kan ju fråga sig var kommer alla dessa insikter ifrån som till exempel, vilka metaller fungerar bäst i luften, varifrån kommer kunskapen om rymden, meteorer och zodiaken? Vi svarar från Atlantis högkultur överförd till Centralasien, sedan vidare till det aryanska indiska folket i Indien.

   
Fig 7.  Sundara Vimana och Tripura Vimana.

Här ser vi en annan flygande farkost som heter Sundara Vimana som är uppbyggd med ett  gyroskop i mitten som håller det rakt fastän det rör sig och sen är energikällan till höger.  Även den här Vimanan kan man säga har sin uppgift, alla de här Vimanorna användes dels för krigföring, dels för att flytta folk men även för att göra forskning osv. Det sägs att det finns över 94 olika modeller nerskrivna i de indiska skrifterna. Vi nöjer oss med att se några stycken ikväll.

Hoppas att här är någon teknisk kunnig som kan förklara för mig vad denna skiss betyder? Vad man kan se och dra sig till utifrån den text som finns, är att det är olika skivor som roterar som sätter full fart på farkosten. Det liknar någon slags rotlar som är igång. Många av de här farkosterna lär ha gjort ett fruktansvärt liv och kunde endast starta utanför städerna, andra var nästan ljudlösa.

Ni som har varit på Sri Lanka eller i Thailand har kanske sett de buddhistiska pagoderna. Vet ni vad det är? Det finns pagoder eller stupas (kallas så av hinduer). Ordet Stupa, kan också översättas som kulle eller hög, och användes för att täcka upp reliker – Buddha kremerades och hans aska delades upp i åtta Stupas. Kallas också tempel ibland. Annars är ju tempel ofta enorma byggnader där det bor en massa munkar och där man kan gå in och meditera. Man brukar tända rökelser och offra blommor i eller framför pagoden. Man går också alltid ett eller flera varv medsols runt den. Ofta chantar man ett mantra, till exempel om mani padme hum eller om namo bagavate arahato samma sam buddhasse. Man kan göra prostrationer (bugar sig) eller sitter och mediterar en stund. De kallas för chorten av tibetanerna. Det sägs att även dessa har varit förebilder för just Vimanor.

E.J. Jag skulle kunna beskriva ett gyroskop eftersom jag har jobbat med gyro som håller fartygets stabilitet. Mycket intressant. 

P.B. Ja, det är spännande. 

E.J. Där kommer kvicksilvret in i bilden. Gyroskopet har alltså ett klot som väger en hel del. Och klotet roterar i ett oljebad. Det finns inga lager i den, och den kör man med 400 hertz frekvens, klotet hänger i någonting som heter suspension. Det tar tre timmar att köra upp den till max varv. Så den ligger också i 4 stycken kvicksilverbehållare som åter sitter i en annan behållare. När sen fartyget rör sig så pekar det här klotet alltid mot en bestämd punkt. Står man och tittar på kompassen ser det ut som den rör sig men det är fartyget som rör sig Det är alltså stabilitet. Där använder man kvicksilvret för att balansera klotet med den höga hastigheten i en bestämd riktning. 

PB: Vi tackar för detta fina samarbete mellan teosofer och MIS. 

E.J. Jag vet hur jag ska kunna styra Vimanorna

P.B. Absolut. När det gäller de här Vimanorna så sägs det sammanfattningsvis i denna fina bok Teknik i forntiden att:

De kan stå stilla i luften.

De kan flyga runt mellan kontinenterna.

De är lättmanövrerade luftvagnar och komfortabla husliknande farkoster.

De kan flyga bortom jordens atmosfär och besöka andra planeter.

De var lysande i skyn, färgstarka mot himlen.

De liknade solen under sin färd på himlavalvet, de ägde eldens strålglans.

De var så snabba att ögat knappt kunde följa dess väg över himlen.

De avgav blixtar med det klaraste sken.

De kunde göras ”osynliga”.

De bestod av en stark och hållbar konstruktion av lätt material.

De hade en drivanordning med virvlar av kvicksilver eller energivirvlar skapade av upphettat kvicksilver i eller över järnbehållare. ”Fyra kvicksilverbehållare måste finnas”.

De utvecklade en kraft som beskrivs vara oinskränkt.

De hade två eller flera våningsplan med flera avdelningar och fönster.

De avgav en ”himmelsk” ton när de höjde sig i luften. Tonen klingade fram över jorden.

De kunde inte starta från en stad utan att åstadkomma bränder och andra skador på bebyggelsen. Landningar fruktades av befolkningen i städerna.

De åstadkom vid starten ett väldigt oväsen.

De beskrivs ibland som en flygande pyramid och startar alltid lodrätt.

De kunde transportera människor och djur.

De gjordes i olika storlekar och ibland som mycket stora farkoster med olika utseende utvändigt.

De kunde flyga avsevärda sträckor, och en variant drevs med luft.

De hade i farkostens inre ”hemliga kammare”.

De var vapenförsedda och kunde genomföra luftstrider och göra störtdykningar mot mål i luften och på marken.

De kunde vara försedda med ”vingförsedda kastkroppar” (rotorblad?). 

 



Fig 8.  Hindu Vimana tempel.

David Zembra: Nu kommer filmen. 

P.B. Nu kommer en liten videosnutt på engelska. 

[ Efter filmvisningen]

P.B.
Ja det är fascinerande vad man kan göra med rörliga bilder och vad man har kommit fram till. Forskningen går hela tiden framåt. Vad man gjorde här kan kortfattat beskrivas. För er som inte kan engelska, sade de, att det var möjligt att navigera med hjälp av kvicksilver och gyroskop, men man ifrågasatte vissa konstruktioner, som hade att göra med långa utomplanetariska resor. Fast de Vimanor som vi tittar på här ikväll har inte alls med långflygningar att göra, utan mestadels med förflyttning runt jordklotet. Men det finns olika slags Vimanor, som har olika konstruktioner, och som  fungerar olika.

 

E.J. Får jag lägga in en liten förklaring?

 

P.B. Javisst.

 

E.J. Det är faktiskt väldigt viktigt, det här med rymdtid. Hur styr man i rymden? Hur många vet det praktiska? Jag ska beskriva hur vi styr på jorden, hur vi styr våra båtar, om ni tänker det klotet som jag beskrev tidigare (gyroskopet), så hänger det fritt och ligger i olja, och hastigheten är så stor att centrifugalkraften riktas i alla riktningar med en punkt i mitten. Detta klot hänger sen i en liten platta som består av 20 stycken tunna, tunna stålvajrar. Sen finns här en platta här uppe. Hålen är borrade precis mittemot varandra. Det kallas för suspension. Där varje hål representerar motsvaras av ett hål därnere, om jag nu tar och vrider handen runt har vi 20 hål där uppe och 20 hål därnere och mittemellan framför varandra finns trådarna, på så sätt kommer den att styras. Är ni med? Allt måste vara perfekt.
 

När gyroskopet har varvat upp i tre timmar då hänger de här helt fria, de hänger alltså här emellan. Sedan så finns det även en ställskruv här på sidan. Om jag då ställer den på ett visst sätt, så att den pekar mot en bestämd punkt i världsrymden, så spelar det ingen roll, hur jag bär mig åt med klotet för ställer jag in den mot en stjärna och skickar iväg farkosten så åker den mot stjärnan som den pekar mot. En vanlig magnet kompass är inget gentemot ett gyroskop, jag tror man använde sig av samma navigering tillsammans med kvicksilver, elektricitet, kristallenergi och olika förbränningsmotorer i det förflutna.
 

P.B.  Än så länge har man officiellt inte hittat några Vimanor men vi vet eller tror oss veta, att det finns en och annan som har blivit upptäckt. Vi väntar bara på resultaten och bevisföringen.

Elektricitet har ju alltid varit en viktig energikälla, men den största källan vad jag kan förstå, är kristallenergin. Vi som håller på med datorer, vet hur ett litet, litet datachips kan innehålla stora mängder information, så varför inte kristallenergi. De gamle hade kommit så långt att man med tankens kraft kunde manövrera dessa farkoster. Vi kommer kanske också dit en dag, eftersom vi förmodligen en gång i tiden
har gjort detta, men har missbrukat våra krafter så till den milda grad under den atlantidiska perioden, med påföljd att kunskapen till stor del gått förlorad. På grund av den karma vi går och bär på, så har vi än så länge inte kunnat komma tillbaka till samma ruta igen. Men vi har faktiskt på de senaste100 åren gjort enorma framsteg. Allt detta har skett under Vattumannens Tidsålder, som går i luftens element. Vår civilisation har ju utvecklat sputnikar, flygmaskiner, rymdfärjor, skickat raketer till månen och sonder till andra platser i solsystemet. Datorerna har utvecklats enormt på kort tid. Allt detta har att göra med att det är gamla själar som reinkarnerar, som är bärare av denna gamla kunskap, som de åter igen i detta liv plockar fram och använder sig av i vår tid. Det är deras gamla erfarenheter som åter gör sig gällande. 

 

I februari månad (2011) framkom det att amerikanerna i Afghanistan gjort en upptäckt av sällan skådat slag. De fann en farkost i en jättestor grotta. Det har varit mycket hysch, hysch kring det här. En märklig rapport som blivit sammanställd för premiärminister Putin av det ryska organet (SVR) cirkulerade i Kremlin, vilken påstod att den tyska förbundskanslern Angela Merkel var den senaste i raden att göra ett ”överraskande” blixtbesök i Afghanistan denna månad och följdes av den amerikanska presidenten Obama (den 3:e december), den engelska premiärministern David Camerun (den 7:e december) och den franske presidenten Nocolas Sarkozy (den 8:e december). Vad var det som orsakade denna plötsliga brådska hos alla dessa mäktiga ledare att besöka Afghanistan, fortsätter rapporten. Handlade det om att med egna ögon se den upptäckt som den amerikanska militären betecknade som en Vimana, fångad i en tids-portal, som redan orsakat försvinnandet av åtta soldater som försökt flytta farkosten från grottan där den  enligt beräkningar legat gömd de senaste 5000 åren.

Det allra märkligaste i rapporten var inte bara att den påstod att det fanns en Vimana där, utan också att det fanns forntida skrifter som påstod att den ”rätte ägaren” är den forntida profeten Zoroaster som grundade Zoroastrianismen i Persien (Turkmenistan) 6000 f Kr., en av vår tids allra viktigaste religioner. Hans etiska grundsyn är lättfattlig och praktisk, och finns uttryckt i gatha-sångernas vackra sentens; Goda tankar. Goda ord. Goda handlingar.
(47:1)

 

 

 



Fig. 9.  Den senaste profeten Zoroaster  eller Zarathustra
Spitama som betyder den gyllene stjärnan.
I väst kom de zoroastriska lärde – magerna – särskilt att förknippas med astronomi. De tre vise männen som

omnämns i Matteusevangeliets andra kapitel är kanske de mest berömda ”stjärntydarna” eller de persiska magerna.
 

Sista bilden ni får se ikväll är ett exempel på en typ av Vimana, som ibland finns representerad som ett tempel. Den kommer från Kerala i södra Indien. Det är en Rukma Vimana, samma Vimana som den allra första bilden ni såg. Rukma betyder gyllene på sanskrit. Det här är den Gyllene Vimanan. Den står uppe på en topp i södra Kerala. Se fig.

[Kaffepaus därefter kommer delar av frågestunden]

N.N. Vad var Vimanorna byggda av? 

P.B. Av en massa olika metaller. Det finns listat i Vymanika Shastra 16 olika metaller, av vilka vi idag känner till ungefär 8 stycken samt många legeringar som vi inte känner till. Många av dessa har indiska namn och man vet inte riktigt vad dessa står för. 

N.N. Vad har teosoferna för teori om UFO? 

P.B. För det första finns det mycket ruffel och båg inom detta område. Jag började studera dessa frågor för mycket länge sedan (1960-talet). För det andra skulle dessa märkliga människor som kom i dessa underliga flygande farkoster ge oss en bättre civilisation och ett bättre liv här på jorden. För det tredje har ufo författarna successivt förflyttat deras hemvist längre och längre bort från vårt solsystem, så att vi inte skulle kunna spåra dem, eller så kommer de från andra dimensioner. Som jag ser det, har vi inte fått något av dessa utomjordingar som kan göra någon nytta för vår civilisation. Sedan har vi alla erfarenheter som olika personer haft. Vi har sett klot fara förbi, och märkliga rörelser på himlen, ufo som stannar tvärt, samt förflyttar sig lika enkelt horisontalt som vertikalt. De förföljer oss, plockar upp oss, och visar sig för oss på många olika sätt, men allt detta kan förklaras genom andra förklaringsmodeller. Det är svårt att ta visa berättelser på allvar.

När vi kommer till möten med utomjordingar så kommer vi in på ett helt annat ämne. Men man kan ju fråga sig vad människor upplever. De upplever ju någonting. Vad är det de ser? Människor pratar om varelser som ser ut som en blandning av en insekt och människa. Saken är den att vissa personer har laddat astralljuset med särskilda bilder, som sprider sig som ett psykiskt virus, och påverkar andra personer med svagt nervsystem och livlig fantasi och inbillning. Det sker ett psykologiskt trick, som vi har någon aning om. Vi tror vi ser en utomjording, då det istället är en förklädd elemental, som använder sig av de bilder vi har i vårt sinne, eller vårt undermedvetna. En elemental är en slags energi, som det finns tre klasser av inom teosofin – de tre elementala rikena – som ligger under mineralriket. Det är vi som ger elementalen en form, en bild, en mask så att säga, för den har ingen egen form, utan den hämtar en bild i vårt medvetande, som gör att vi upplever någonting annat än vad det egentligen är. Detta har hänt i historien i många liknande fall, men då har det handlat om resor till blåkulla, den onde med hovar eller om tomtar eller idag okända naturandar. För att förstå detta ockulta ämne om elementaler bättre, läs på vår hemsida de 14 olika artiklar av William Q Judge som är samlade under begreppet Ockulta Samtal, så blir allt detta tydligare.

    

Fig. 10. Den ryska teosofen Helena Blavatsky och den irländske teosofen William Q Judge.

 

 

N.N. Kan du berätta om vad teosofin tror att det är som människor ser som gröna varelser eller Ufon?

 

P.B. Nu är du allt nyfiken.

 

M.M. Ja, det är jag med.

 

Flera från publiken håller med om att de gärna vill få frågan besvarad.

 

M.M. Nu får du berätta.
 

 



Fig. 11. Utomjording eller Alien.

 

 

P.B. Först vill jag säga, att detta är ett mycket komplicerat ämne, och ganska svårt att förklara, därför är jag en aning tveksam. Det är svårt att få med allt som är relevant i ett kort svar. Jag ser på det så här utifrån en teosofisk världsbild. På den här jorden finns det inte bara människor. Det finns djur och växter och sedan finns det mineraler och sedan finns det ytterligare tre olika kategorier eller klasser av elementala väsen som ingår i teosofin världsbild. Alla dessa riken är förstadier eller efterstadier, det vill säga, många astrala väsen är förstadier till de fysiska rikena. I dessa riken finns det mängder av väsen, varelser, entiteter, eller energier som förflyttar sig på olika sätt, till olika platser, med olika medel. För deras del, så rör de sig inte på två ben, eller fyra ben, eller tjugofyra ben, utan de rör sig fritt i rymden. De är till stora delar ljusväsen. Inte nog med det, det finns dessutom tre olika huvudklasser, som är tre helt olika typer av elementala väsen. Vi kan också kalla dem för energier. Dessa kan förutom sin egen form, om de nu har en egen form, vilket inte alla har, anta olika skepnader, som skapas i en kombination mellan betraktaren och elementalen. Det är som vattnet eller elden. Vissa Elementaler har ingen fast form utan de tillhör elementen jord, eld, luft, vatten eller etern och antar deras kvalitéer.

Man kan så klart säga, att dessa väsen blir påverkade av vår värld, för det är ju vi människor som tagit kommandot här på planeten, så det finns inte så mycket plats för dem, dessa astro-fysiska väsen, men de finns här mitt ibland oss, eftersom de ingår i jordens utveckling. De har ett syfte, de flesta är astrala väsen på en lägre nivå, men det finns även dem som är oerhört långt komna andligen sett. Inom ockult psykologi kallas de för formlösa entiteter eller shapeshifters. Om ni förstår det begreppet, de kan forma sig på olika sätt enligt sin egenart, eller på något sätt som jag tänker mig i mitt medvetande att det ska se ut. Så går jag, till exempel, och bär på en särskild bild, en grön typ med två stora ögon och insektshuvud, så ser jag den. Om en sådan bild planteras eller läggs ut i astralljuset så uppstår det en sådan bild i människors undermedvetande. Astralljuset är en dimension som är uppbyggd av annan materia än vår grova, en parallellvärld till vår. Eftersom många liknande bilder finns där, och när människor börjar uppleva konstiga saker, så gör människan den associationen ganska snabbt och kopplar ihop det med dessa varelser, eftersom de är så benägna genom sitt ufo intresse. Mystiker och ockultister ser andra saker. Religiösa ser åter andra saker. Dessutom har de här varelserna en egen agenda och ju mer man stödjer dem, ju mer man ger liv till dem, uppstår det en symbios mellan dessa elementala väsen och oss.

 

Om jag ser ett ljusväsen eller något som kommer farande, så kan det vara en typ av astralt väsen eller någon naturkraft av något slag, men iakttagarna pratar inte så mycket om det från den synvinkeln, utan de pratar om möten med riktiga fenomen eller varelser. De kan till och med berätta om varelser som kommer ner och tar upp dem i en farkost, där de blir undersökta och ibland våldtagna och sedan blir de nedskickade igen, med ett chips inmonterat i bakhuvudet. Men mycket av detta är psykiska föreställningar och förträngda minnen av verkliga händelser, som finns i dessa människors egna hjärnor, som de ångestladdat projicerar ut på dessa varelser, av någon oförklarlig anledning som de bäst förstår själva. Hänger ni med?

Alltså, mycket av det vi ser och upplever, är inte det vi tror vi ser och upplever. Jag vet inte när den där boken kom ut som heter ”Närkontakt” av Whitley Streiber där omslaget på bokens framsida visade hur dessa utomjordingar kunde se ut. Och på kort tid fanns dessa bilder ute i det allmänna undermedvetna och i astralljuset. Även långt innan dess fanns det liknande bilder. Det är detsamma som den hundrade apan man imiterar och så är det hela tiden. Och i de flesta fall när man påstår sig har mött sådana här varelser, som sett ut på ett särskilt sätt, så har man mött någonting, men det är inte det som man tror, utan det har sker ett psykologiskt trick, där vår hjärna blir manipulerad av de bilder som finns inom det gemensamma astralljuset som genomsyrar hela vår existens.
Vi vet egentligen mycket lite om den inre världen, och verkar inte speciellt intresserade att lära känna den utifrån ett ockult perspektiv.

 


 


Fig. 12. 
Bokomslag till Närkontakt från 1889



Om man Googlar på ordet närkontakt, så kan man läsa följande under Wikipedia. Närkontakt är inom ufologin en benämning på mänsklig förnimmelse av utomjordingars besök. Terminologin utvecklades av J. Allen Hynek och lades först fram i hans bok The UFO Experience: A Scientific Study från 1972. Hyneks ursprungliga definition omfattade de tre första graderna och avsåg observationer på avstånd upp till 150 meter. I samband med kontakter av fjärde graden finns uppgifter om sexuell kontakt, dock har ingen vetenskapligt säkerställd hybrid presenterats. Grader av närkontakt:

Närkontakt av första graden
Åsyn av en utomjordisk farkost.
Närkontakt av andra graden
Åsyn av fysiska spår från en utomjordisk farkost. Det kan handla om atmosfäriska fenomen eller slitage på marken.
Närkontakt av tredje graden
Åsyn av utomjordiska varelser i eller utanför farkoster.
Närkontakt av fjärde graden
En människa blir bortförd av UFO eller utomjordingar
Närkontakt av femte graden
Närkontakt som resultat av ett medvetet kontaktsökande från människors sida.

K.L. Ska vi då utifrån denna förklaringsmodell betrakta oss som kasperdockor?

P.B. Nej, absolut inte. Det vi ser är en verklighet men vi ska förstå den. Det är din egen fantasi som föreslår denna tolkning av bilden du ser.

K.L. Men du säger att bilden finns latent.

P.B. Ja, du har plockat upp den.

K.L. Men det betyder att någon slänger ut blommor på ängen och vi går och plockar dem. Är det så du menar?

P.B. Ja, ungefär. Om du inte själv har en stark vilja.

K.L. Så att jag vet vilka blommor jag ska plocka.

P.B. Ja, ungefär. Nu har vi många andra som vill ställa frågor. Ja, du längst bak. Vad vill du fråga?

L.A. Ja, jag har en fråga som rör både Vimanor och teosofer?

P.B: Ja, vad trevligt.

L.A. Jag undrar om Vimanorna står för något speciellt för er teosofer och i så fall vad? Och en följdfråga, om det finns fysiska Vimanor nu?

P.B. Ja, detta är bra frågor. Vi börjar bakifrån. Vi börjar med Vimanan som man har hittat i Afghanistan. Ni vet kanske att det fanns jättestora Buddhastatyer i centrala Afghanistan, längs den gamla Sidénvägen. Tyvärr så sprängde talibanerna dem i luften. [läs artikeln på vår hemsida om Bamian Buddha Statues]  Här kan ni se de bilder jag tog där nere 1977 innan de blev sprängda i luften. I Bamian dalgången har man, tror jag i alla fall, funnit den där märkliga Vimanan som jag berättade om tidigare, som hade kopplingar med Zoroaster. Den exakta platsen är ”hemlig” men det har funnits ett franskt team som har forskat runt denna dalgång sedan 2001, strax efter att talibanerna sprängt de två statyerna. Dessa var 53 och 35 meter höga. Man har under den tiden hittat en ny Buddhastaty inne i ett grottsystem som är 300 meter lång. Den ligger ner och kallas för ”The Sleeping Buddha” [den sovande Buddhan]. Jag tror fransmännen har forskat i cirka 10 år, och i det svepet har man även hittat den här flygande farkosten som tyvärr finns inne i en grotta. Man kan inte få ut den. Det har hänt mycket märkliga saker i det här området, som kontrolleras av Nato styrkorna där nere. Så, ja vi tror på att Vimanor har funnits i det förflutna, och att några av dem finns i gömda fysiskt i grottor både här och där på jordklotet, bevarade för eftervärlden, på platser som tillhörde Stor-Indien. Dessa har gömts för att någon gång i framtiden bli återupptäckta, så att de kan vittna om gamla tider. Så att vi ska kunna se och förstå hur vår verkliga historia varit på jorden. På samma sätt som det sägs att det finns mycket fördolt under pyramiderna i Egypten och på andra ställen, för att bekräfta vad som hänt i det förflutna. Några mediala personer tror sig ha sett märkliga saker under Cheopspyramiden, i undre dolda kammare. Så ja, de finns absolut i fysisk form, fast Vimanor i fysisk form är inte det viktigaste för oss teosofer.

Jag ser mig själv som en andlig Vimana. Där jag i mitt själsliga medvetande reser i andliga dimensioner och jag kan dra nytta av berättelserna om Vimanorna för de är skrivna på ett allegoriskt sätt, på ett dubbelspråk, på ett esoteriskt sjufaldigt språk. I Indien har man byggt tempel efter dessa manuskript, bland annat ett i Kerala, andra i Palitana. Man byggde tempel efter samma instruktioner som man byggde Vimanor. Ett tempel är en mötesplats. Så vi tror alltså på Flygande-Vimanor, Tempel-Vimanor och Människo-Vimanor och att det ges många olika möjligheter att förstå denna tanke.

Inom buddhismen talar man om den Lilla Farkosten (Hinayana), den Stora Farkosten (Mahayana) och den Hemliga Farkosten (Vajrayana). Dessa farkoster betraktas som undervisningsmetoder, eller olika vägar, hur vi skall kunna lära känna oss själva. För detta behöver vi olika vehikler (farkoster) att färdas i vårt inre, i universums inre regioner, i det magiska rummet, i den galaktiska rymden. Dessa farkoster, inre höljen eller principer utvecklar vi inom oss, genom sträng disciplin och meditation.

E.J. Man kunde väl sätta sig i en Vimana och utan att ta ut den ur grottan, så kunde man resa. Eller hur, allvarligt talat.

P.B. Precis, man kunde resa ändå. Man behövde inte ta ut den ur grottan. Den är som en Portal. Man går in i en dimension och ut ur en annan. Detta kan tyckas vara science fiktion, men även Einstein pratade om andra dimensioner, dit man kan förflytta sig. Symboliskt sätt betyder Vimanan, i en av sina sju betydelser, ”min kropp under min själsliga resa”. Jag är ett medvetande som ska ta hand om min kropp. Jag är en tidlös varelse. Jag har alltid funnits och kommer alltid att finnas i någon form enligt Bhagavad-gita. Formen är idag människokroppen, Vimanan. Jag kan helt praktiskt använda mig av dessa texter idag, utan att flyga i luften, utan snarare, att färdas i de andliga dimensionerna. Detta motsäger inte att man i det förflutna kunde flyga med dessa Vimanor jorden runt.

N.N. Men hur förklarar du det som man kallar för ”tefat”?

P.B. Jag förklarar dem inte, för jag har aldrig sett, att någon har funnit något verkligt ”tefat” eller ”flygande cigarr” under de senaste sextio åren.

N.N. Det finns ju mycket bilder på hur dessa ser ut.

P.B. Ja, det finns många ”bilder” på så kallade tefat, men det finns inga sådana i verkligheten, några man kan röra vid, eller gå in i. Tänk dig, om där skulle komma en farkost och landa, var som helst, och farkosten skulle bli kvar, inte skulle vi väl skynda oss att ta och gömma det någonstans. Det skulle väl få stå kvar där det landade som ett vittne, så att alla människor blev övertygade om att det finns. Varför försvinner de hela tiden, och bara lämnar efter sig några märken i gräset eller på marken?

E.M. Jag håller med Peter, att istället för att projicera ut vår gudomliga kraft, skulle vi istället ta till oss, att vi själva är uttryck för ett gudomligt liv. Vi är själva i vårt inre gudomliga varelser.

E.J. Med de fina orden slutar vi kvällens föredrag på MIS och tackar Peter Bernin så mycket för hans upplysande föredrag om forntida farkoster och jag vill också tacka er alla som kommit hit ikväll som lyssnat och ställt frågor. Vi ger Peter en applåd.

P.B. Tack, tack.



 Fig. 13. 
Rukma (gyllene) Tempel i Kerala



 

Här på sista bilden ser ni adressen till vår hemsida, och ljudblogg där ni kan lyssna på de senaste tre åren av föredrag på Mp3, adressen till United Lodge of Theosophists (ULT) i Malmö. Hjärtligt välkomna. Alla föredrag på Onsdagar och Måndagar är gratis. Filmvisningar på Lördagar är avgiftsbelagda.


 

 

_____________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________

ARCANAs föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995 och kan beställas från:
TEOSOFISKA KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Mobil: 070 376 47 47
 

_____________________________________________________________________________________

 

 | Helena Blavatsky  Online | William Q Judge Online  | Robert Crosbie Online | B P Wadia OnlineULTs hemsida |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2013 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2013-11-24