ARCANA

En teosofisk föredragsserie från Malmölogen U.L.T. 
© 1999  Online-versionen  •  Teosofiska Kompaniet Malmö
•  Malmölogens transaktioner 


Karma, den Fria Viljan och Profetior
Föredrag hållet i Teosofisalen, Kärleksgatan 1, Malmö, den 23 februari 1994


Nr 9 • Serie 1 • December 1995  •  ISSN 1401-3835


Dorje1.gif (4461 bytes)

 [I denna utskrift har en del redigering gjorts från kassettinspelning nr 211 för att göra föredraget så lättläsligt och begripligt som möjligt.]

INLEDNING

P.B. Välkomna till kvällens sammankomst i ULTs regi. På programmet i kväll har vi Ockulta Samtal, och temat är Karma, den fria Viljan och Profetior. Vi vill gärna att frågorna ska kretsa kring dessa tankegångar. Det är lite annorlunda i kväll, eftersom det är fritt fram att ställa frågor under föredragets gång. Innan vi sätter igång med själva föredraget vill jag påminna om att vi har tre stycken tidskrifter som är temarelaterade, samtliga är på ett eller annat sätt knutna till kvällens föredrag. Och det är Teosofiska Rörelsen nr 61 som handlar om Astrologi, nr 53 som handlar om Minnet, och så har vi nr 66 som handlar om Reinkarnation. Vi kommer att förstå under kvällens gång varför vi går in just på de här ämnena.

Vi kan också säga till er som inte känner till det, att ett nytt nr av Teosofiska Rörelsen är ute. Det handlar om Förnuftet och vi har det framme på bokbordet. Vi har också Blavatskys Biografi, den senast utkomna i ett långt led av böcker om hennes liv. Den är nu ute i tredje upplagan i USA och vi är glada att kunna sälja den här. Vi kommer också att få höra vår Deklaration uppläst, vilket är det band som förenar oss teosofer som är verksamma inom United Lodge of Theosophists. Deklarationen finns på baksidan av våra Programblad, och är i stort sett det enda som vi inom ULT tycker är av vikt att man tar del av om man vill bli Associerad medlem, alltså om man vill gå in i Logens verksamt på ett eller annat sätt, med sitt engagemang eller bara som passiv medlem.

Alla våra föredrag är bandade, det är nog fjärde eller femte året som vi håller på att spela in föredragen, och det går att låna ett band i taget. Vi har uppemot 200 band för den som är intresserad, det är bara att kontakta oss efter föredragets slut så ska vi hjälpa er med utlåning av just de banden ni vill lyssna på. Ett 75-tal band är ännu inte överförda till kopior, men det är på gång. Som vanligt är all verksamhet fri, men vi tar tacksamt emot donationer och andra insatser om någon är villig att hjälpa till. Jag ska inte säga så mycket mer nu, de flesta av oss är bevandrade i ULT och dess verksamhet, så vi sätter igång med Deklarationen direkt.

 

ULTs DEKLARATION  

Inriktningen för denna Loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.

Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare förverkligande av SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.

Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.

Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten.

Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön eller organisationstillhörighet, och

den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier och på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra.

Den sanne teosofen tillhör ingen kult eller sekt men tillhör likväl dem alla.

 

[Vi går nu över till själva föredraget, där frågor i kväll kan ställas under föredragets gång, eftersom temat är Ockulta Samtal.]

 

KARMA, DEN FRIA VILJAN OCH PROFETIOR

E.M. I kväll ska vi tala om ett par trumfkort som teosofin tar fram som verkligt viktiga idéer. Teosofin menar att allting vi möter är någonting som vi själva har åstadkommit, och allting vi kommer att möta i framtiden är det som vi är på väg att skapa just nu, och att vi har en fri vilja. Och detta är en sådan otroligt stark sak som vi ofta poängterar, d v s att det finns alla möjligheter för oss att göra vad vi än vill, just därför att vi har den fria viljan, möjligheten att skapa våra egna liv, vår egen framtid. Och så talar vi om karmalagen, vi talar om orsak och verkan. Om vi agerar på ett visst sätt, i en viss tendens, i en viss riktning, så kommer vi också att få erfara dess effekter, de hör ihop.

Sedan kommer då helt plötsligt det här med profetior. Profetior är någonting där teosofin går in och förklarar, vi säger "javisst, de existerar". Man talar om profetiorna bland de gamla indianerna, man talar om profetior där Nostradamus till exempel var en person som kunde förutsäga händelser under långa perioder. Det finns olika typer av profetior och de har alltid funnits.

Och då kan man fråga sig, hur får man detta att gå ihop? Hur kan det dels vara så att man säger att man har en fri vilja och att man skapar sin egen framtid och att allting styrs av en orsak- och verkan-lag, samtidigt som det finns profetior där man redan på förhand vet vad som ska hända. Hur ligger det till?

Vi resonerade tidigare i Dharmagruppen kring frågan om det är möjligt att påverka sina drömmar. När man är mitt inne i en dröm, har man då någon möjlighet att påverka? Kan man styra sina drömmar? Hur är det med tillstånden mellan två liv? Varför är jag där, är det en aktiv process, är det något ställe eller är det ett tillstånd där man skapar ny karma? Eller smälter man bara intrycken som man redan har varit med om? Detta är några av de frågor som vi ska försöka bena upp i kväll, och därför kommer vi också in på reinkarnationsförloppet.

Det finns ett ganska kontroversiellt uttalande i Nyckeln till teosofin, som är hämtat från Ammonius Sakkas. Han säger att vad som står i vägen för sant siarskap, det är vårt minne. Och vad menar han med det? Hur kan minnet, som vi tycker oss ha väldigt stort behov av, vara ett hinder i ett siarskap? Siarskap handlar ju inte bara om framtiden i och för sig, för är man klärvoajant lagd kan man lika bra titta bakåt och se det som har funnits i det förflutna. Men hur kan då minnet vara ett hinder för detta? Vad menas när det sägs sådana saker? Jag tycker själv att det ytligt sett låter motsägelsefullt. Jag vet inte hur ni upplever det, men jag tycker vi borde ha ett bra minne. Detta är vad vi ska tala om. P.B. kommer också att tala om Nostradamus.

P.B. Om vi ska tala om Nostradamus vet jag inte riktigt, men jag har i varje fall boken Nostradamus, det nya årtusendet, av Peter Lorie här för den som är intresserad. Vi kan titta i den efter föredraget, för det är inte direkt om honom vi ska prata. Men vi vill gärna ge ett exempel på någon person som verkligen har dokumenterat och som långt i förväg har sagt att olika händelser kommer att inträffa.

Nostradamus levde alltså på 1500-talet, och han har förutspått en mängd olika dramatiska omvälvningar, som andra världskriget och Hitler och en hel mängd andra skeenden. Hela boken är, som jag tidigare nämnde, sida upp och sida ner fylld av olika händelser som han i poetiska ordalag har lagt fram som möjliga framtida skeenden, och man har på olika håll – det finns massor med böcker om Nostradamus – spekulerat om hur man ska "läsa in" hans olika profetior.

Så det råder ganska stora meningsskiljaktigheter om vad han egentligen har skrivit och hur det kan uttolkas. Därför lämnar vi honom och hans profetior och försöker istället se på begreppet Karma, den fria Viljan och Profetior, hur det hänger ihop som E.M. nämnde kort. Om vi har en fri vilja, hur kan det då komma sig att vissa händelser är förutbestämda flera hundra år innan vi kommer hit? Och hur kommer karmabegreppet in i detta sammanhang? Ja, det är ju någonting som vi tycker är intressant. Har vi en fri vilja? Några skakar på huvudet, först åt vänster sen åt höger, andra upp och ner. En del kör horisontalt, andra kör vertikalt. Har vi då ingen fri vilja?

A.A. Till viss del.

P.B. Till viss del har vi en fri vilja. Vad menar vi med fri vilja? Kan jag leva precis hur jag vill och skapa vilka förutsättningar som helst? Ja det kan jag, om jag tror på livet i så måtto att jag lever en enda gång – och då be-höver vi inte diskutera mer utan då kan vi gå hem allihop. Men vi förespråkar en annan filosofi, vi menar att vi har levt många gånger innan vi kom till den här kroppen vi har i dag, och att vi i framtiden kommer att leva många liv till. Och om det nu är ett faktum, att vi kommer tillbaka till den här jorden – vi kan ha det som en arbetshypotes – så kommer vi tillbaka till den här jorden med jämna mellanrum. Och det som styr oss hit är vår karma, våra handlingar.

Om det är sant, hur kan det då komma sig att det är möjligt att förutse så långt framåt i tiden som Nostradamus har gjort? Vi tror ju också i samma ögonblick på det vi kallar för självstyrd utveckling, att det är jag som styr min egen utveckling. Och hur står det i förhållande till den fria viljan? Ni får hjälpa mig lite här. Det råder blandade uppfattningar om vi har en fri vilja eller inte. Eller hur?

M. Kan man inte säga att det kan vara så att om man tror på reinkarnation, att man kommer tillbaka, så kanske det finns någon person, låt oss säga Nostradamus, som har en synnerligen väl utvecklad intuition, som gör att han kan se lite längre framåt i tiden än vi kan?

B.A. Jag tänker lite grand på det här med fri vilja. Kan det vara så att man har fri vilja inom vissa ramar, eller är det så att man har fri vilja att välja vägar, men oavsett vilken väg man väljer så möter man samma sak ändå?

P.B. Den var en märklig kommentar, den sista. "Vilken väg man än väljer så möter man samma sak ändå."

B.A. Ungefärligen samma saker då, utifrån karman.

P.B. Det är ju riktigt. Om vi nu ska ha teosofin som rättesnöre, så menar teosofin att vi har en fri vilja i så måtto att vi får utgå från våra egna förutsättningar. Det finns ingenting som är förutbestämt, att jag ska bete mig på ett visst sätt. För jag kan inhämta ny kunskap i det här livet som gör att jag inte handlar på samma sätt som jag gjorde i mitt förra liv. Och då har jag en fri vilja att ändra riktning, men det är inte så att vilken väg jag än väljer så möter jag samma sak. För då är det ju ingen mening med att jag funderar ut en annan väg som är bättre än den tidigare valda vägen. Hur jag än bär mig åt med ett sådant tänkande så skulle jag ändå vara fast i ett skeende som ger mig samma verkan, det kan inte vara riktigt.

B.A. Men är det inte så , om du pratar utifrån karma, att du ändå är fast i ett visst skeende, att saker du ska möta, de möter du oavsett inställning. Och det är vad jag menar, att oavsett vilken väg du väljer så är det ändå saker du möter.

P.B. Och här kommer vi in på varför det i så fall är möjligt för Nostradamus att kunna se framtiden. Om vi ser det här som olika liv [ritar på tavlan], det här är alltså olika liv, olika situationer vi kommer i. Vissa lever många liv, en del hoppar över en mängd inkarnationer just nu. Vi lever olika helt enkelt, beroende på vem vi är. Och om vi ser Nostradamus som en siare, någon som kan se, som besitter ESP – alltså Extra Sensory Perception eller förmågan att läsa av – han har då kunnat se olika människors beteenden långt över 500 år framåt i tiden. Men han kan inte i alla lägen avläsa vad alla människor kommer att göra, för det är inte givet, men vissa situationer är givna.

Vi kan se på dessa "ondskefulla själar" som jämt och ständigt återföds cykliskt på den här planeten, lika väl som "de goda" som kommer hit. Det är inte så att vi bara har haft en unik Guds Son – Kristus – den Ende Upplyste som har satt sin fot på den här planeten och som kände till allt om det andliga. Utan det har funnits många stora själar, som Buddha och Krishna eller vad de hette i historiens evighet, och så kommer det också att förbli i framtiden. Och lika väl som det kan komma ljus så kan det bli skugga, och då får vi också hit de som vi kallar för "mörka själar". De har också en funktion, det ska vi aldrig glömma. Det är inget misstag att även sådana individer sätter sin fot på den här jorden. De är karmiska redskap, och det är kanske de som är de största frälsarna. Fundera på det.

För att komma tillbaka till Nostradamus, hur kopplar vi ihop hans profetior med den fria viljan och karma? Jag måste ju ha förutsättningar att röra mig inom en viss ram. Karma-lagen kan jag inte göra någonting åt, den leder mig tillbaka till livet, men jag kanske kan skjuta upp konsekvenserna så att det går fyra liv innan min karma kommer tillbaka igen. Jag kan alltså skjuta undan min karma. Vi kallar det för "fördröjd karma". Alla som lever här i dag har skapat så mycket karma, orsaker under våra förflutna liv, att ett liv skulle inte räcka för att förbränna all karma, därför måste vi återfödas många gånger. Och hoppar vi då över ett par inkarnationers karma så samlar vi den av olika anledningar på hög likt en hamster. Karma som förr eller senare måste förbrukas eller sättas i rörelse.

En person kan ha utfört mycket starka, definitiva handlingar i något liv – eller om vi går tillbaka till oss själva. Det finns vissa saker jag har gjort i mitt förra liv som måste få sin konsekvens i det här livet, hur jag än bär mig åt. Så det är förutbestämt i så måtto att jag kommer att hamna på en viss plats. Vad jag gör på den platsen, det är inte förutbestämt. Jag har fortfarande min fria vilja att hantera det möte jag hamnar i, hur jag vill. Jag kan gå förbi det, jag kan möta det, jag kan halvt undvika det, jag kan gå åt vilket håll jag vill. Och så kan jag hålla på ganska länge, i livscykler. Jag kan inte göra det i evighet, men jag kan göra det under många, många liv. Undvika möten, undvika situationer genom den fria viljan, undvika min karma. Men totalt sett kan jag inte undvika den.

Det är också därför som Nostradamus kunde avläsa vissa saker, för vissa saker var så givna. För att kunna se framåt måste man kunna se bakåt, det hänger liksom samman. Så förmågan att kunna se bakåt gör att man också kan räkna ut vad som sker framåt. Det är en matematisk-själslig formel. Man kan inte i detalj räkna ut exakt vad som kommer att ske, om man inte är en invigd Adept, men man kan räkna ut händelser i stora drag. Det är till exempel därför, om vi studerar Nostradamus profetior, som vi upptäcker att de är så påtagligt löst hållna. Det är ett väldigt yvigt skriftspråk, det är ett blomsterspråk och det är oerhört poetiskt, så man kan läsa in i stort sett vad som helst, om man är duktig. Och det har man också gjort. Men man kan samtidigt säga att han verkligen har förutsagt vissa saker, och det är oerhört spännande.

Vi behöver inte gå så långt tillbaka eller tala om Nostradamus, det finns många profetior som har cirkulerat bland indianer och tibetaner, som "när järnfågeln flyger västerut" till exempel, då ska det ske si eller så, och då ska dharma föras vidare till västerlandet. Och det har också skett, vi har våra järnfåglar i form av flygplan och vi har Dalai Lama som reser världen runt, håller föredrag, får fredspris och sprider dharma.

Det finns mycket som är "förutbestämt". Kinas ockupation av Tibet är negativt ur en synvinkel, men i ett större sammanhang så har det medfört att buddhismen har spritts världen över på ett helt annat sätt än om tibetanerna hade suttit och isolerat sig däruppe på världens tak. Så allting har sina sidor. Det gäller att inte bara se det negativa, utan också att finna det positiva i de historiska omvälvningarna.

Men för att komma tillbaka till den fria viljan, denna mycket stora fråga. Har vi en fri vilja? Vem är det som har den fria viljan, skulle jag vilja säga. Vad är fri vilja? Finns det någon som kan ge något svar på det? Som personlighet har jag ingen fri vilja, utan det har jag som individualitet.

M. Man kan kanske vända på saken och säga så här; att fri vilja är inte att få bete sig hur som helst mot andra.

P.B. Fri vilja är ett agerande med ansvar.

M. Precis.

P.B. När vi säger fri vilja så betyder det oftast att göra precis vad vi vill, vad som faller oss in, vad som är bra för oss personligen. Men när vi teosofer talar om fri vilja, då handlar det om ett större ansvar, i ett större kosmiskt sammanhang. Det gäller att förstå att jag är ett evigt väsen som träder fram på den här jordscenen med jämna mellanrum och utför mina roller, spelar mina pjäser, gör mina erfarenheter och får ytterligare en ny roll, spelar åter en ny pjäs, skaffar mig flera nya erfarenheter.

Men det finns någonting som reglerar alla beteenden. Vi talar om en absolut rättvis lag, även om den ter sig synnerligen orättvis om man tittar på Bosnien eller Somalia eller på andra håll, sett ur ett eller två livs perspektiv. Men sett ur evighetens ljus, om man hade kunnat det, så menar teosofin utifrån en helt strikt logisk filosofisk tankeprocess att allt som sker har ett syfte, och det är ett direkt resultat av tidigare skeenden. Och att jag hade en fri vilja när jag tog mina beslut. Det är vad det handlar om. Men det innebär inte att jag kan frita mig från ansvar. Jag får möta mitt ansvar i form av karma.

Så när det går upp för mig att fri vilja är – som du säger mycket riktigt – ett agerande med ansvar, då är det inte "ske min vilja" utan "ske Guds vilja", för att använda ett ockult kristet uttryck. När det går upp för oss att Atman och Brahman, att Själen och Översjälen är en och samma sak, då är jag inte ett avskilt väsen, en ö i tillvaron, utan jag tillhör världshaven, jag tillhör den eviga tillvaron. Jag är en själ som är förenad med allt annat.

Karma är därför direkt liktydigt med ansvar. Men det är klart, en människa som har ESP-förmågor – eller hur man nu vill uttrycka det, "utövar magi" skulle man ha sagt på 1500-talet - kan se i det kosmiska ljuset, se i Livets Bok, där allting finns registrerat, och speciellt de starka energier som redan är satta i rörelse. Det som redan har lämnat vissa spår i havet, i det kosmiska havet, det kan läsas av i form av bilder, inte exakta detaljer men i mycket stora drag, om man är klärvoajant.

Sanndrömmar finns det många människor som har. Man får bilder till sig, att det här kommer att ske. Det finns också människor som har förmågan att se bakåt i tiden, se allting i bilder. Vi menar att en människa som så småningom utvecklar sig andligt sett kommer inom sitt inre att kunna få alla sambanden förtydligade inifrån. Den som har läst William Q Judges Patanjalis Yoga-aforismer och dess meditationsteknik – som ligger till grund för all Raja Yoga och det system som också teosofins yoga bygger på – ser att Judge i sitt förord berättar om yogier eller sådana som engagerar sig i den formen av meditation. De som sitter uppe i grottor eller var de än befinner sig, de samlar inte på böcker eller har stora bibliotek runt omkring sig, de har ett inre bibliotek. Allt finns inom oss. Vi har förmågan att läsa av allt inom oss.

Alla har den förmågan och, som E.M. nämnde innan, vad är det då som hindrar oss? Jo, minnena. Vi har personliga minnen. Alla våra personliga minnen är ju kopplade till vår person, som är det största hindret för den sanna personligheten eller det transpersonella Jaget bakom personligheten. Alltså måste vi bort med alla gamla minnen, för de hindrar oss fullständigt från att se klart, de påverkar oss på många olika sätt.

E.M. Jag skulle vilja spinna vidare på det P.B. talade om. När man har studerat sådana här personliga minnen eller reinkarnationsfall, som ger stöd för tanken om reinkarnation, så blir man intresserad av forskningen kring detta. Det finns bland annat en man som heter Ian Stevenson i Amerika, han är psykiatriker och har sysslat mycket med det här. Och han har fångat upp barn som har minnen från tidigare liv, för han tycker att barn på ett så oförställt sätt berättar om vad de har varit med om tidigare. Det är inte så att de har varit några kända personligheter, utan de kan berätta om ganska vardagliga situationer från ett föregående liv. Så det gör det hela ganska trovärdigt. Och vad han då ger som kriterium för att han ska acceptera och faktiskt ha med dem i sina studier, bland sådana här reinkarnationsfall, är bland annat att minnena kommer fram i väldigt tidig ålder hos barnen, från omkring två års ålder, nästan så snart de kan uttrycka sig. Och när barnet sedan kommer i fyra eller femårsåldern så försvinner hågkomsterna från det tidigare livet.

Och det är lite av vad P.B. var inne på, att när vi tar emot intryck i livet igen, så läggs det som ett skikt ovanpå det gamla minnet eller det själsliga minnet. Personligheten får mer och mer plats i tillvaron, och det gör då att vi grumlar den rena kanalen som vi hade som nyfödda, när vi kom hit i början. Och då är det också en tanke att vi alla kan utveckla den typen av siarskap. Nostradamus var en som hade det medfött utvecklat. Vi kan alla utveckla denna förmåga, men då gäller det att komma tillbaka till det själsliga, komma tillbaka till den nivån, till källan, innan alla de här minnena kommer till oss igen från detta livet och grumlar till det klara tillståndet.

Vi pratade tidigare i studiegruppen om att det är väldigt svårt att släppa gamla minnen, för de har ofta någon form av känslomässig anknytning till oss som gör att det blir en identifikation, att vi inte kan släppa greppet och bara låta det vara. Ofta är vi så fyllda av alla intryck att vi inte kan se det som ligger bakom, eller vara i nuet, som är ett annat sätt att uttrycka det. Det är en process som vi kan föra vidare in i drömtimmarna och också mellan två liv. Men ofta är det så att när vi går och lägger oss blir det liksom blankt, och sedan vaknar vi upp. I bästa fall med en stark dröm, eller kanske bara ett litet virrvarr av tankar, men inte med en hågkomst av vad som har hänt. Vi kanske sover sex, sju, åtta timmar per natt, och vad gör vi under den tiden, vad är det som händer när kroppen ligger i sin halvdvala och vilar? Vad är vi med om, och vad ska vi göra för att kunna föra tillbaka minnet av de upplevelser vi har varit med om under nattens timmar?

Det är samma sak som att innan vi har fått ordning på dessa upplevelser så är det inte så lätt att se 500 år fram i tiden, och det är inte heller så lätt att komma ihåg vad man har gjort i tidigare liv. Det är ju samma process hela vägen, och som P.B. var inne på så är en av nycklarna till detta  – enligt Patanjalis Yoga-aforismer eller något annat meditationssystem – att kunna nå fram och skala av, komma till den punkt där vi inte längre är så identifierade med allt det som händer omkring oss just nu. Först då kan vi börja vila i det som är själva essensen, få tillgång till "framtiden och det förflutna" på ett helt annat sätt.

S.B. Jag tänker på anledningen till detta med minnet. Det är ju så att man vill ha en förståelse och en orienteringsförmåga, och i stället för att leva förutsättningslöst i nuet och lyssna till den inre rösten som guidar en, så vill man använda sig av minnet såsom en referensram som orientering, och så vidare. Och man tittar bakåt i stället för att titta här och nu. Och förståndsmässigt så är det ju en spegel man har fastnat i och som sitter framför en, i stället för att ta bort den och se rakt ut.

E.M. Precis, det finns ju en parallell där. Det är också något av en trygghet, eller hur? Så länge vi söker referensramarna i det yttre så blir det lite vingligt, för vi märker så småningom att det finns ingen sådan trygghet att finna i det yttre, hur gärna vi än skulle vilja ha det. Och det sista som släpper greppet om oss eller som vi kan släppa greppet på, det är våra vanor. För om allting annat stökar till sig i tillvaron, situationer som vi känner är helt utanför min kontroll, så är vanorna en säker trygghet. Jag kan vakna på morgonen och tycka att jag har bestämt mig att i dag så ska jag inte göra som i går, i dag så ska jag göra annorlunda, men efter ett tag är man där igen, i sina gamla vanor. Det är en trygghet som är svår att släppa greppet om.

Men jag tror att om man utvecklar just den här mer iakttagande ståndpunkten inom sig, där man tittar på allting, så kommer gradvis den här avidentifieringsprocessen igång som gör det lättare. Det är då intressant att till exempel titta i Tystnadens röst, som är en underbar bok när det gäller det dagliga livet. I det tredje fragmentet står det att det krävs sju nycklar för att man ska kunna komma in och beträda den verkliga vägen.

Den första nyckeln är Dana, som är medlidandets och den absoluta kärlekens nyckel, det första man måste uppodla innan man över huvud taget kan närma sig den teosofiska vägen. Och det är rätt intressant, för kärleken och öppnandet av hjärtat ger också en tillit, och det är kanske tillliten det handlar om när det gäller att släppa greppet om gamla vanor.

Går vi sedan vidare så finns bland de olika nycklarna Shila, att man ska ha en jämvikt i ord och handling. För först då, när det finns en jämvikt i ord och handling, en harmoni mellan dessa två, så skapas inte längre någon ytterligare karma. Det säger ju rätt mycket om vad det gäller. Sedan kommer den tredje nyckeln, Kshanti, som är tålamod, det gudomliga tålamodet som inget kan störa eller hindra. Och sedan följer ytterligare nycklar. Och allt har att göra med processen att skapa tilliten som gör att vi kan våga möta livet förutsättningslöst hela tiden, som du var inne på, och det är svårt.

M. Förlåt, du sade Kshanti. Är alltså Kshanti detsamma som tålamod?

E.M. Man kan säkert översätta det på olika sätt, men en av betydelserna man ger i Tystnadens röst är tålamod, gudomligt tålamod. Och frid kan man också säga, för i tålamod så uppstår det en frid. Det är ju så med sanskrittermer, att de har så många olika nyanser.

P.B. Jag sade innan att vi har möjlighet att kunna läsa av, att se framtiden, och det måste förutsätta att någonstans finns denna framtid nu. För hur kan man annars avläsa framtiden i nuet? Hur kan man avläsa det förflutna i nuet? Är det någon som kan ge mig ett bra svar på det?

S.B. Fröet som växer i trädet har liksom både fröets form och trädets. Det lilla senapsfröet.

P.B. Är vi alla som det stora fröet, eller det lilla fröet där all utveckling är given på förhand? Kan senapsfröet bli till en jordgubbsplanta?

S.B. Det kan bli nedhugget.

P.B. Ja det kan det, men det kan aldrig bli något annat än ett senapsfrö från en senapsplanta. Rosor föder rosor. Pepparplantan blir ingen ros, som det står i Tystnadens röst. Vad jag vill komma fram till är någonting annat.

M. Jag vill bara komma lite grand förbi fröet. Jag kan tänka mig SBs resonemang här, men då får man kanske lägga in en annan dimension på det. I fröet, i en planta, om man ser bakåt, nuet och framtiden, vad händer om det blir en rotation?

P.B. Ja då blir det någonting annat.

M. Ja just det.

P.B. Och livet är ju en stor rotation. Nästan ingenting är givet på förhand. Det finns vissa processer som är givna, men inte innehållet som processen gestaltar. Var finns all den kunskapen och var finns alla dessa bilder i kosmos? Om man har ESP eller varseblir genom parapsykologi eller har förmågan att läsa av framtiden, var finns denna information?

S.B. I Akashaljuset, eller i avtrycken.

P.B. Vad är då Akashaljuset? Är vi alla med på att kunskapen finns i Akasha? Vad är Akasha?

P. Det Akashiska arkivet.

P.B. Det är ett annat sätt att säga samma sak.

P. Där all kunskap finns lagrad.

P.B. Vi har säkert alla mött begreppet i olika sammanhang.

S.B. Man brukar ju referera till Akasha och till Astralljuset som olika nivåer av samma energi.

P.B. Man kan säga att Akasha är en högre form av Astralljuset, om man så vill.

A.A. Finns det tankar där också?

P.B. Det är ju där de finns.

A.A. Men då är det farligt att tänka en dålig tanke, om den går upp dit och sätter sig.

P.B. Tanken går ingenstans.

A.A. Men kan det inte komma dåliga tankemoln, som man drar till sig och som sedan inte går tillbaka?

P.B. Jo, tankarna finns ju någonstans, det är riktigt. Om vi har så kallade goda eller dåliga tankar så finns de någonstans i kosmos eller i vårt inre eller hur vi nu vill se det. Men vad vi menar när vi talar om Akasha och Astralljuset och så vidare, det är olika nivåer, olika dimensioner, olika kvaliteter. Om vi vill göra det lätt för oss så kan vi tänka oss att det finns många olika skikt runt vår planet, i det oändliga, och man skulle kunna säga att på ett plan är vissa tankar av en högre kvalitet. Och de högre tankarna, de tankar som är mer i harmoni med tillvaron och som är sanna, de befinner sig i det vi kallar för Akasha.

Så de finns ju någonstans, i det gudomliga Astralljuset skulle kabbalisterna säga. När vi talar om Astralljuset så använder vi det i två betydelser, dels Astralljuset, dels det gudomliga Astralljuset. Det finns två nivåer, ungefär som i människan. Men det indiska uttrycket är Akasha, alltså det stora andliga arkivet, den stora andliga urkunden.

A.B. Är det bara de goda tankarna som finns där?

P.B. Då kommer vi till det. Ja, för att skilja Astralljusen åt så talar vi om det högre och det lägre Astralljuset. I det gudomliga eller i det högre Astralljuset, där finns de goda tankarna, liksom när vi säger Akasha. Och de lägre tankarna finns på de lägre nivåerna, de som motsvarar vår person. Vi har den sjufaldiga indelningen inom vår aura, den dimension som vi skulle kunna dela av och kalla den övre delen, Akasha och det lägre Astralljuset.

A.B. Är de dåliga tankarna närmast, eller?

P.B. Ja, det skulle man kunna säga, men närmast – de är lättast tillgängliga, om man vill kalla det för närmast. De som är av grövre natur faller lättast till jorden.

A.A. Men det kanske inte har så stor betydelse vad en enda människa tänker?

P.B. Tvärtom. Det kan vara direkt avgörande, vad en människa tänker.

A.A. Men det måste vara vad hon gör.

P.B. Ja, men vad hon gör hänger samman med hur hon tänker och hur hon känner. Man börjar vanligen inte handla och sedan tänka efter, för inom oss finns det en omedveten känsloprocess innan man gör något. Så vi är egentligen aktiva på tankeplanet och det känslomässiga planet innan vi handlar direkt.

A.A. Men alla som halshöggs då? Du sade en gång att de var så farliga.

P.B. Jag talade då om alla människor som förlorar sitt liv på ett eller annat sätt – och då var det väl någon som pratade om att bli halshuggen i det sammanhanget också – så vi ska inte hänga upp oss på att de blev halshuggna. Utan alla människor som förlorar sitt liv på ett eller annat sätt, mer eller mindre dramatiskt, de människorna blir ju bara av med sin fysiska kropp.

Det var i ett sammanhang när vi talade om att ta sitt eget liv, i förhållande till en massa kriminella och människor som blev avrättade på olika sätt under världshistorien och fortfarande blir det på vissa håll. Dessa människor är ju inte ute ur systemet, dessa levande döda har allt annat kvar av sin konstitution utom den fysiska kroppen.

Om du kan tänka dig människor som är ondskefulla, åtminstone människor som är elaka, dem vet vi var vi har och kan hålla dem under uppsikt. Men vandrande tankar som kan röra sig fritt hur som helst och nästan var som helst, de är mycket farligare. Den vandrande fantombilden är farlig och kan inte ens fångas.

S.B. I förhållande till att inte ha en kropp och att astralkroppen är det andra chakrat som vi kan associera till sexualchakrat: Om man inte har en kropp men har ett sexuellt aktivt chakra, så är det ju också så att man skapar någonting med den energin. Och det är väl då så i förhållande till de högre och lägre energierna, att man med den lägre kroppen skapar astralenergier som är förknippade till det lägre, men man kan också skapa på ett högre plan. Vad är det då man skapar, är det med Anden direkt?

P.B. Vi menar att skapandet sker med den sjätte principen, den vi kallar för Buddhi och som är kundalini omsatt aktivt, inte passivt. Vi talade förut om de klassiska yogasystemen som börjar med muladhara-rotchakrat, och sedan ger sig energin uppåt successivt, och efter lång träning har energin nått längst upp. Teosofins yoga börjar uppifrån och går neråt, vilket är precis omvänt. Blavatsky menar att de flesta i Orienten utvecklar energierna nerifrån och går uppåt. Och det är farligt ur många aspekter, men det är en annan diskussion.

A.A. Beträffande sådana här elementaler eller vad de nu hette, så undrar jag: Kan det verkligen ha så stor betydelse vad en enda människa tänker på?

P.B. Om vi tänker på en sådan person som Hitler, som har varit omnämnd tidigare i kväll. Hans tankar hade mycket stor betydelse för hela Europa. Det hade mycket stor betydelse vad han tänkte. Nu var det inte bara han som gjorde allt ont. Vi behöver inte peka ut en person, men vi ska veta att en persons tankar kan ha en oerhörd betydelse. Det finns alltså en skillnad på vem som gör vad och hur stark man är i sin kraft. Kristus är en annan person, för att vända på förhållandet. De tankar han förde fram influerar människor än i dag. Buddha är en annan. Så visst spelar det roll vad starka människor tänker.

Ju starkare kraften är i centrum, ju längre når de yttre ringarna ut i det allmänna mänskliga medvetandet och påverkar oss andra. Att vi kan studera teosofi och all annan filosofi, det är ju på grund av att människor med den fria, starka viljan – som vissa själar har som för ut sådan kunskap – är så starka att all annan kunskap, all okunskap på olika sätt bleknar. I vår okunnighet får vi också lära oss att försöka ta till oss de kvaliteter och de energier som kan frigöra oss. För kan inte vi frigöra oss själva så är det ingen annan som kan göra det för oss. Man kan föra hästen fram till bäcken eller ån, men sedan kan man inte göra mycket mer. Det är likadant med oss, vi kan ta till oss hur mycket filosofi som helst, men vi måste omsätta det själva i vardagen. Det kan ingen göra åt oss. Det är ingen postordervara vi får genom brevlådan.

A.A. Men det kan väl ha en viss betydelse vad man tänker på, för Judge skrev en gång när det gällde sådana tankar, att även om man inte gör någonting så är huvudsaken att man håller tankarna rena.

P.B. Ja, vad han menar med det är ju då väldigt intressant att fundera kring.

A.A. Ja. För det var väldigt viktigt.

P.B. Tankarna är naturens yttersta byggstenar.

A.A. Går då dessa tankar upp och drar till sig flera sådana tankar i astralljuset?

P.B. Lika tankar – lika barn leka bäst, som det heter. Man drar till sig den typen av kvaliteter som man själv är bärare utav. Det är ju därför man ska "tanka på" så att säga eller "ympa in" nytänkande i sitt väsen, föra till sig nya idéer så att man kommer ur sina gamla vanor och utvecklar nya. Vi talade tidigare om olika vanor, det vill säga hade vi en dålig vana så kunde vi alltid just i det skedet lägga till en liten positiv tanke. Med det cykliska förloppet så föder det så småningom en allt större motståndskraft gentemot det negativa, och i och med det så vinner vi kampen så småningom.

Att frigöra sig är ingen eftermiddagshistoria, det är det största arbete man kan tänka sig. Alexander eller Peter den Store sade att det är mycket svårare att bekämpa sig själv än att kuva resten av världen, det var ju en lätt match på deras tid tyckte de. Det är mycket svårt att ta hand om sina tankar och sina känslor och sitt inre och försöka få det i harmoni med alla andra. Det är mycket lättare att köra sin egen linje och inte bry sig om andra.

S.B. Det här med fri vilja, om man håller på med svart magi, då kan man ju också utveckla ett medvetande där man kanske "tar bort" karman, där man kan skjuta bort sina negativa sidor för att få mer spelrum till att kunna manipulera. Så fri vilja, det är inte att man är fri bara för att man börjar arbeta med den. Det gäller också att välja vad man gör av den fria viljan.

P.B. Man måste ha en stark motivation för vad man vill. Kraften finns ju hos alla, ljus och mörk. Det finns bara en energi, en shakti, en kundalini i universum. Och den envise är oftast mycket starkare i sitt begär än den fromme, ganska bleke personen. Så ofta är det mycket lättare att ta sig fram på mörkrets stig än på ljusets, för det är medvind i vår tid. Det är lättare att ta sig fram på andras bekostnad än på sin egen. Det är armbågsmentalitet som gäller. Talar vi illa om någon annan så är det alltid tre andra som följer efter.

Vi lever i en tid där det astrala, det känslomässiga har ett starkt inflytande. Som någon sade, det sexuella har mycket stark potens just nu, våldet styrs oerhört mycket av just de centra som hänger ihop med vår personlighet, den lilla fyrkanten vi symboliserar den med. Våldet i dag ökar oerhört mycket, sexuellt våld ökar mest av alla våldshandlingar. Det finns samband mellan dessa, det är ingen slump att de energierna aktiveras mera. Det är ett regelrätt resultat av orsak och verkan under många generationer. Därför är det väldigt viktigt för oss att alstra nya energier, så att vi kommer ur detta gamla förtryckande mönster.

Vi brukar med förkärlek tala om gnostikerna och hur kvinnorna på den tiden, för omkring 2.000 år sedan i Alexandria och i den förkristna världen hade mycket stort inflytande på omvärlden, både som målare, poeter, författare och konstnärer och allt vad de var. Men kyrkans män och herrar, biskopar och påvar, klarade inte av att kvinnor hade stor insikt och självkännedom. Så den gnostiska kyrkan, som tillät både män och kvinnor att ge nattvard och förmedla kunskaper, blev successivt utrotad.

P.S. Jag såg på TV i går eller kanske i förrgår, det var i England och inslaget handlade om motståndarna till kvinnopräster. De hade ett plakat med sig i någon domstols- eller rådssal, och det var rätt mycket liv där kring kvinnoprästfrågan.

P.B. Ja det är fruktansvärt. Jag läste här om dagen att år 1977, det är inte så länge sedan, utlyste den dåvarande påven Paulus att eftersom Vår Herre var en man, så ska också alla präster och biskopar vara män. Det var ganska "begåvat" sagt, tycker ni inte? Helt otroligt, 1977 i vårt upplysta tidevarv, uttalar man en sådan fantastisk "profetia". Fruktansvärt.

B.B. Uttalad eller outtalad så är den ju lika fruktansvärd.

P.B. Den är ju dessutom uttalad. Få människor känner till sådana uttalanden. De är hämtade från den fascinerande boken De gnostiska evangelierna av Elaine Pagels, där det även talas om den forntida uppfattningen om Gudsväsendet, som varken var Fader eller Moder utan bådadera. Så allt vi säger om att Gud är en "Han" är helt förvanskat. Vi kan se i Akasha och läsa i Livets Bok, om vi har den förmågan, hur alla dessa föreställningar hänger samman religiöst sett. Det gör de Invigda.

Vi har alla ett arv från judendomen, fem Moseböcker styr hela vår tillvaro. Och det är på grund av de strofer som finns i första Mosebok bland annat, där det talas om Skapelseberättelsen som har förts vidare av de kristna leden för att passa deras syften politiskt och religiöst, som vi i dag har ett så mansdominerat samhälle. Både de kvinnliga och de manliga kvaliteterna måste finnas hos oss alla. Vi kan lämna hän om vi är man eller kvinna, för det handlar ytterst om kvaliteter. Om vi ska kunna utveckla oss karmatiskt som hela människor, så måste vi ju tänka i större banor. Om vi hade kunnat förutse framtiden långt över 500 år framåt liksom Nostradamus gjorde, vad hade vi sett då? Finns det jämlikhet mellan man och kvinna då, tro?

S.B. Man tittar alltid på den yttre jämlikheten. Män och kvinnor i det yttre, alla ska vara lika. Men det är ju framför allt inom oss mötet börjar, om individernas livsglöd har högre kvalitet. Det är ju så det höjs i det yttre också. Man har fokuserat på det yttre hela tiden i den diskussionen.

P.B. Men den inre kvaliteten som råder får också sin näring och sitt utlopp i den fysiska världen. Går vi och bär på maskulina tendenser och tycker det ska vara på ett visst sätt, så får det också sin reflex i den fysiska världen. Detsamma gäller de andliga kvaliteterna, om vi ger dem kraft så kommer de fram. Om det är de mer själviska, egoistiska tankarna som styr oss, då kommer de ju fram i vårt liv, i vår omvärld. Inte i form av frid utan i form av krig. Livet blir då oerhört fragmentariskt.

A.A. Får jag fråga en sak. Jag förstår inte det här med Astralljuset. Även om jag är helt passiv, får jag verkligen sådana destruktiva tankar att komma upp där?

P.B. Vi är sällan helt passiva och Astralljuset finns inte "där uppe" och jag "här nere", utan Astralljuset och Akasha finns inom mig, inom dig, inom oss alla, i en annan dimension. Så du bär omkring ditt eget Astralljus, din egen Akasha, var du än är. Det är ditt inre undermedvetna, för att använda Jungs psykologi, som styr dig fullständigt, mig också och alla andra, tills vi lär oss att frigöra oss från det emotionella, det intellektuella. Det sitter i det undermedvetna och vi kallar det för Astralljuset. När intuitionen styr, då är vi inne i den Högre Insikten, Översjälen skulle Blavatsky uttrycka det som.

A.C. Men Nostradamus spådomar, gäller de inte mer fysiska saker och olika händelser i historien?

P.B. Det gäller väldigt många olika saker, från märkliga upptäckter till krig och elände, det är sant.

A.C. Ja men du har ju sagt att det gäller det högre andliga planet.

P.B. Nej, det har jag inte gjort, utan det är bara frågan om ockulta, extraordinära upplevelser. Att kunna se det vi berättat om på olika sätt, det som hör till dessa dimensioner, det är ju lättare att se än det som hör till det andliga. Vi ser inte Nostradamus som någon stor teosof eller som någon viktig person, utan han är bara ett bra exempel på hur det är möjligt för individer med stora klärvoajanta förmågor att se inte bara runt hörnet utan se många århundraden framåt. Det exemplet illustrerar han med kraft.

För det är ju någonting som han har skrivit ner i förväg, och texten finns tillgänglig för oss. Ni kan själva läsa någon bok och titta på hans verser. Det är inte som "någon sade" eller "legenden hittar på detta", utan det är faktiska nedskrivna ord, förda vidare in i vår tid och som vi själva kan kontrollera. Det är intressant parapsykologisk forskning som man kan bedriva med detta. Hur är det möjligt att projicera sitt medvetande in i framtiden? Bortsett från att vi skulle kunna säga att det finns i Akasha, men var finns Akasha? Det finns mitt ibland oss, men på en annan frekvens.

A.C. Kan man verkligen arkivera en dålig framtid?

P.B. Man kan arkivera dålig information såväl som god.

A.C. Men det har ju inte skett. Det icke skedda kan ju inte arkiveras.

E.M. Men man kan väl säga, tycker jag, att Judge talar om orsak och verkan. Vi har ju en tendens att dela upp och se orsak och verkan som någonting avskiljt från vartannat, när det egentligen är ett och detsamma.

Vi får tacka för i kväll och önskar er en fortsatt trevlig afton. Välkomna åter nästa onsdag kväll, då blir temat Pilgrimsfärden och vi talar bland annat om Gudar, Monader och Atomer.

 

[Sammanställt den 5 december 1995]

 Källor:
Nostradamus, det nya årtusendet, av P Lorie
Nostradamus profetior, av G Gustafsson
Nyckeln till teosofin, av H P Blavatsky
Tystnadens röst, av H P Blavatsky
Astrologi, Teosofiska Rörelsen (TR) nr 61
Minnet, TR nr 53
Reinkarnation, TR nr 66

 

KARMA-AFORISMER

1. Det finns ingen Karma om det inte finns en varelse som skapar den eller känner dess verkningar.

2. Karma är utjämnandet av verkningar som härstammar från orsaker, och den varelse varigenom detta utjämnande sker erfar under tiden smärta eller glädje.

3. Karma är en orubblig och ofelbar tendens i universum att återställa jämvikten, och den verkar utan avbrott.

4. Det skenbara uteblivandet av jämviktens återställande beror på nödvändigheten att utjämna missförhållanden på någon annan punkt, plats eller brännpunkt synlig endast för yogin, den vise eller den fullkomlige siaren; det finns alltså inget uteblivande utan endast ett fördöljande för våra ögon.

5. Karmas verksamhet sträcker sig till alla ting och varelser, från den minsta atom upp till Brahma. Den går fram genom de tre världarna, människors, gudars och elementala väsens, och det finns ingen punkt i universum som undgår dess välde.

6. Karma är inte beroende av tiden, den som känner den verkliga och fullkomliga tidsindelningen känner därför Karma.

7. För alla andra människor är Karma till natur och väsen okänd och ovetbar.

8. Men dess verksamhetssätt kan bli känd genom beräkning från orsak till verkan, och denna beräkning blir möjlig därav att verkan ligger innesluten i och inte är följden av orsaken.

9. Vår jords Karma utgör en kombination av de handlingar och tankar, som utgått från alla de olika slags varelser som tillhörde föregående Manvantara eller den evolutionsvåg varifrån vår egen har sitt upphov.

10. Och eftersom dessa väsen omfattar såväl Maktens Herrar och Heliga Människor som de svaga och onda, så är jordens tillvaro längre än för någon på jorden levande individ eller ras.

11. Eftersom vår jord och dess rasers Karma började alltför långt tillbaka i tiden för att kunna nås av människoförnuftet, så är det gagnlöst och lönlöst att efterforska denna begynnelse.

12. Karmiska orsaker som en gång har satts i rörelse måste tillåtas ha sin gång tills de är uttömda, men detta berättigar ingen att vägra sina medmänniskor eller någon levande varelse hjälp.

13. Verkningarna kan upphävas eller mildras av ens egna eller andras tankar och handlingar, varvid de slutliga verkningarna utgör en kombination och växelverkan av samtliga orsaker som medverkar till att frambringa verkningarna.

14. Karma kan inte ingripa i världars, rasers, nationers eller individers liv, såvida den inte är försedd med ett lämpligt instrument att verka genom.

15. Tills ett sådant lämpligt instrument blivit funnet, kan den Karma för vilket instrumentet är avsett, inte komma i verksamhet.

16. Under den tid en människa erfar Karman genom det instrument som blivit iordningställt för ändamålet, kan hennes övriga oförbrukade Karma inte uttömmas utan hålls i reserv för framtida verksamhet; den mellantid varunder ingen verksamhet av denna Karma erfares, orsakar dock ingen försvagning av dess kraft eller förändring av dess natur.

17. Med ett lämpligt instrument för Karmas verksamhet menas den exakta karmiska förbindelsen och sambandet mellan den kropp, det förnuft samt den intellektuella och psykiska natur som Jaget förvärvar i varje liv.

18. Varje instrument som Jaget använder under ett jordeliv är anpassat efter den Karma som verkar genom detsamma.

19. Instrumentet kan under ett jordeliv genomgå sådana förändringar att det blir lämpat för en ny slags Karma, och detta kan ske på två sätt: a) genom intensiv tankeverksamhet och kraften av ett löfte, samt b) genom naturliga förändringar, beroende på att gamla orsaker totalt utjämnats.

20. Eftersom kroppen, förnuftet och själen var för sig har en helt självständig verksamhetsförmåga, kan envar av dem, oberoende av de övriga, utarbeta karmiska orsaker som ligger närmare eller längre bort i tiden för deras början, än dem som verkar genom andra kanaler.

21. Karma är både barmhärtig och rättvis. Barmhärtighet och rättvisa är endast motsatta poler av en enda stor helhet; och barmhärtighet utan rättvisa är omöjlig i Karmas verksamhet. Det som människan kallar barmhärtighet och rättvisa är bristfälligt, felaktigt och orent.

22. Karma kan vara av tre slag: a) den som verkar i vårt nuvarande jordeliv genom de lämpliga instrumenten, b) den som håller på att skapas eller lagras för att utarbetas i framtiden, c) den Karma som förs över från ett eller flera föregående jordeliv och som ännu inte är verksam, eftersom det av Jaget använda instrumentet inte är lämpligt eller på grund av den karmiska kraft som för tillfället är i verksamhet.

23. Karma har i varje varelse tre verksamhetsfält: a) kroppen och de yttre omständigheterna, b) förnuftet och intellektet, c) de psykiska och astrala planen.

24. Gammal bevarad Karma såväl som nyförvärvad Karma kan antingen var för sig eller tillsammans vara verksamma i samtliga tre verksamhetsfält, eller så kan något av dessa fält upptas av en särskild slags Karma helt olik den som samtidigt är verksam i de övriga.

25. Den huvudriktning i vilken ens Karma går, bestämmer i vilken slags kropp man föds och vilka karmiska frukter man har att hämta i den.

26. En härskande karmisk riktning påverkar en familjs eller ett Jags inkarnationer under minst tre jordeliv, såvida inga åtgärder vidtas för att motverka, mildra eller upphäva detta inflytande.

27. De åtgärder som vidtas av ett Jag för att motverka en böjelse, avlägsna brister och upphäva Karma genom att skapa motsatt verkande orsaker, förändrar den härskande karmiska riktningen och minskar dess inflytande i förhållande till styrkan eller svagheten av den ansträngning han nedlägger på åtgärdernas genomförande.

28. Endast en visman eller en verklig siare kan bedöma en annan persons Karma. Härav följer att fastän var och en får vad han förtjänar kan skenet bedra; en födelse till fattigdom eller svåra prövningar behöver därför inte vara straff för dålig Karma, ty Jagen inkarnerar ständigt i fattiga omgivningar där de erfar svårigheter och prövningar som är till för att disciplinera Jaget, vilket resulterar i styrka, tålamod och medkänsla.

29. Ras-Karma påverkar varje individ i rasen genom Fördelningens Lag. Nationell Karma drabbar nationens medlemmar genom samma lag, men mera koncentrerat. Familje-Karma uppträder endast i en nation där familjerna har hållits rena och oblandade, ty i sådana nationer där familjerna blandats – vilket sker i varje Kali-Yuga-period – fördelas familje-Karman i regel över hela nationen. Men även under sådana perioder kan vissa familjer hålla samman under längre perioder, och deras medlemmar är då underkastade familje-Karman. Ordet "familj" kan omfatta flera smärre familjer.

30. Karma ger upphov till naturkatastrofer på grund av dess samband med tillvarons mentala och astrala plan. En översvämning kan ha en omedelbar fysisk orsak såsom till exempel inre eld eller rubbningar i atmosfären, men dessa har uppstått på grund av rubbningar som förorsakats av människotankens dynamiska kraft.

31. De Jag som inte står i någon karmisk förbindelse med den del av jordklotet där en naturkatastrof kommer att inträffa, hålls utanför dennas verksamhetsområde på två sätt, a) genom en stark motvilja som inverkar på deras inre naturer, b) genom att varnas och bortkallas av dem som vakar över världens framåtskridande.

 

WILLIAM Q JUDGE

 

Denna text ingår i vår Hemliga Läran-serie, Nr 1: Den Hemliga Lärans tre Grundsatser, av Helena Blavatsky, nr 2: Den Hemliga Lärans Uråldriga Källa och Den Ockulta Psykologins Grundsatser, av HPB, samt nr 3: Karma- Aforismer, av William Q Judge.

                                                                      

_____________________________________________________________________________________

till ARCANA Huvudindex

_____________________________________________________________________________________

ARCANAs föredragsserie började utges höstdagjämningen 1995 och kan beställas från:
TEOSOFISKA KOMPANIET Roslins väg 6, 217 55 Malmö. Mobil: 070 376 47 47
 

_____________________________________________________________________________________

 

 | Helena Blavatsky  Online | William Q Judge Online  | Robert Crosbie Online | B P Wadia Online ULTs hemsida |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

copyright © 1998-2009 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2011-07-04